Koloniträdgården Nr 4 2022

bodins bästa

har att erbjuda. Härdiga trädgårdsväxter som behöver köldbehandlas/stratifieras, sås sent på hösten, direkt på friland eller i kruka som man gräver ned i t.ex. grönsakslandet, sedan sköter vintern och våren resten. Ett alternativ är att så i kruka och sätta ut i slutet av februari. Lägg stenar och ris runt krukan. Kylan i mars, april och maj brukar räcka för att bryta frövilan. Skydda växterna mot tjältorka Skydda ömtåliga städsegröna växter mot tjältorka. Stark vårsol i februari /mars sätter igång fotosyntesen och cellandningen i de gröna bladen som då avdunstar vatten. Om tjälen fortfarande är kvar i jorden så kan rötterna inte ta upp vatten och växten torkar ut och dör. Värst drabbade är nyplan terade städsegröna växter som ännu inte hunnit utveckla djupa rötter som når ner i jorden under tjälen. Känsliga för tjältorka är lagerhägg, buxbom, mahonia, rododendron, järnek, klätterbenved, kryddtimjan, mm. Många nyplanterade barrväxter som t.ex. sockertoppsgran, tuja och trädgårdsenar kan drabbas hårt av tjältorka. Ibland kan man se långa nysatta häckar av tuja där vart enda träd är torrt och brunt. Tjälen går ur marken i mars/april beroende på var i landet det är. På våren tar det ett tag innan man ser att växten har dött av tjältorka, den kan stå grön och fin länge. Det är först när tjälen har släppt och värmen gör att växten ska sätta fart och växa till som växten snabbt vissnar och blir torr och brun. Ett exempel är min formklippta buxbomtupp som jag trodde hade klarat vintern med glans, den var friskt grön och fin långt in på våren för att plötsligt över någon dag förvandlas till en torr, brun tupp. Skydda/skugga känsliga växter mede skuggväv, säckväv eller fiberduk fram till dess tjälen helt har gått ur marken. Vinterstenar håller värmen Växter som är nyplanterade och håller på att etablera sig och växter som odlas på gränsen till vad de tål klimatmässigt, klarar sig ige nom vintern bättre om de får några väl lagda ”vinterstenar” på marken/jorden runt basen på stammen. Man tager vad man haver. Det kan vara naturstenar, gamla kalkstens- eller

Skyddat träd . Nyplanterat äp pelträd. Nät och doftkuddar skyd dar mot gnag- och fejningsskador.

Såret på trädet. Sår i barken som fryssprickor och gnag- och fejningskador skärs rena från lös bark. Sår vävnad bildas, såret kommer sakta att vallas över av ny bark. Använd inte sår – eller lackbalsam. Balsam sluter för tätt, fukten hålls kvar och ökar risken för rötan grepp eller andra svampsjukdomar som kan angripa trädet.

Skydda mot fryssprickor i barken Sprickor i barken på senvintern – tidig vår drabbar i första hand träd som är ”program merade” för att komma igång tidigt på våren som plommon-, persiko-, mandel- och körs bärsträd. Dåliga markförhållanden och rik tigt stora skillnader mellan dag och nattem peratur kan göra att även andra frukt- och prydnadsträd och prydnadsbuskar drabbas.

betongplattor. Stenarna gör att tjälen går i marken senare och när de värms upp på våren gör det att tjälen fortare går ur marken runt växten. Har man någon stor sten eller en mur på tomten att plantera känsliga växter vid så är det perfekt. Stenen/muren håller kvar värmen och ger vindskydd. Tjälen går fortare ur en väldränerad jord t.ex. en lätt sandjord medan ler- och torvjordar är frusna längre.

30

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22