Koloniträdgården_nr4_2024

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 4.2024

BODINS BÄSTA Svampangripna växtdelar

SLOTTSKOGSKOLONIN Ett kultur- reservat

Kolla in våra nya medlemsrabatter

ÅRETS RIKARE TRÄDGÅRD BESÖKET PÅ LOTTEN – KALMAR NORRAN / SIDAN 8

Inför 2025 utökar vi vårt sortiment med över 70 spännande nyheter, inklusive sommar- blommor i rika färgtoner, delikata franska dessertfrukter och elegant prydnadsgräs. Fröerna vi väljer att sälja har som alltid passerat våra egna provodlingar i Julita. Allt för att våra odlarvänner ska få bästa möjliga start på säsongen. Frönyheter 2025 – bädda för växtkraft

Väck odlarglädjen till liv på impecta.se eller hos våra återförsäljare.

INNEHÅLL 4.24

Prenumeration Tidskri en Koloniträdgården ingår i medlemsavgi en till Koloniträdgårds förbundet. Prenumerationspris för icke medlemmar år 2023: 300 kr trädgården kolonı Redaktör & ansvarig utgivare Ulrika Flodin Furås, Gustavslundsvägen 141, 167 51 Bromma, 070-650 68 16 ulrika @koloni.org, redaktion@koloni.org Redaktionskommitteé Ulrika Flodin Furås, Ulf Nilsson, Björn Quarfort, Mari Winter Ulrica Otterling, Pierre Grä , Anneli Renström och Ingrid Rogblad. Layout Irons Design, info@irons.se Annonser Swartling & Bergström Media, Daniel Persson, daniel@sb-media.se 08-545 160 61 Tryckeri Ljungbergs Tryckeri Pg 2771-4, Bg 493-53 91 Prenumerationsärenden: Anneli Renström, 08-556 930 80 kansli@koloni.org

8

32

42

22

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

4 Inledaren Summering av koloniåret. 6 Nyplockat Om ett grönare Malmö, växtimport och fågelmatning. 7 Indraget stöd! Stora konsekvenser för miljön. 8 Besöket på lotten Kalmar Norra är Årets rikare trädgård. 12 Ätbart Vintermeny med grönkål och lök. 13 Webbinarier Bilda dig med vårens program. 14 Jorderier Den biointensiva odlingstekniken från 1600-talets Paris inspirerar fortfarande. 16 Slottskogskolonin i Göteborg Ett kulturreservat med anrik historia och framtid. 20 Miljönoterat Om arter, biologisk mångfald och skogstillväxt. 22 Från våra kolonier Katarina Hildingsdotter strävar e er självförsörjning i storstan.

25 Användbart Kulturarvsväxter, fina fröer och boktips. 26 Bodins bästa Kan komposten sprida sjukdomar? 30 Besök i Berlin Koloniområdens fantastiska potential. 32 Hitta glädjen! En koloniträdgård för alla. 34 Krönikan Katja Jassey : Kolonister – Sveriges vänligaste motståndsrörelse? 35 Berit har kolonism som livsstil Odlingen ger mat, men är också en plats för vila och rekreation. 38 FOR rapport Intresset för odling har ökat bland unga. 39 Farbror Grön Svampodling – summering av ett äventyr. 42 Stockholmskolonisterna jubilerar Hundraårsfirande med musik, mat, föredrag och politikersamtal. 45 Föreningssidor Gott och blandat, från Umeå till Kalmar. 47 Kors & tvärs

Trycksak 3041 0116

Utgivning Koloniträdgården utges av Koloniträdgårdsförbundet 08-556 930 80, www.koloni.org

Följ oss @kolonitradgardsforbundet

Koloniträdgårdsförbundet är medlem i FOR, Fritidsodlarnas Riksorganisation och i det internationella Koloniträdgårdsförbundet. 106:e årgången Stockholm 2024 Detta nummer har tryckts i 25 800 exemplar. Nästa nummer Nr 1 distribueras v. 10. Utgivningsmånader: mars, juni, oktober och december. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta

ner och redigera insända manus. Kontrollerad dist. 240630: 25000 TS-kontrollerad ISSN 0345-6293

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 4.2024

RÖNNBLOMS BÄSTA Vinter i koloni trädgården

LOTTA FLODÉN Så odlar du egen mistel

JORDMYLLER Lär om krypen som lever i jorden

ODLINGSLYCKA VID TROSAÅN BESÖKET PÅ LOTTEN – ÅLYCKAN / SIDAN 8

Omslag Vinterlotten av illustratören Jesús Verona . Läs mer om honom på sidan 6.

3

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

INLEDAREN

Novembertomater Jag skördade mogna tomater på lotten i mitten av november. Det har aldrig hänt förut, att de skulle vara solvarma är att ta i, men de var gyllengula och varmt röda. D e gula är av urgoda körsbärstomaten ’Yellow submarine’, de röda plom montomaten ’San Marzano’. Om höstarna brukar ju annars frosten ta de sista tomaterna, de jag missat att ta in för att mogna inne. Mot slutet av november hade man i Stock

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Genom det får tomaterna en egen berättelse, som vi kan lämna vidare till någon annan. ”Du måste pröva den här gula körsbärstomaten, jag har aldrig smakat så goda förut!” Ja, ni vet, odlingens glädje är en glädje som man vill sprida till andra. Särskilt i tider som dessa. Kolonirörelsens två grunder är odla mat och männ iskors välmående. Så var det för 130 år sedan och så är det nu. Fler och fler tycks också vilja odla sin egen mat. Kanske beror det på kriget i Ukraina, klimatkrisen eller kanske för stressen och det höga tempot i samhället. Troligen är orsakerna alla tre. Detta enligt FOR:s rapport om Fritids odlingens omfattning. Där kan man också läsa att koloniträdgårdsområden försvinner i högre takt än vad det anläggs nya och att 500 000 svenskar som inte har en plats att odla på önskar sig en egen täppa. Läs mer om rapporten i tidningen, där finner du också länk till hela texten på FOR:s hemsida. Jag kommer att tänka på hur många gånger i koloniträdgårdshistorien som koloni trädgårdsföreningar i Koloniträdgårdsförbundet gått samman och lyckats rädda rivningshotade koloniområden. Kanske är det just så som Stock holmskolonisternas ordförande Katja Jassey skriver i sin gästkrönika, att kolonister är Sveriges vänligaste motståndsrörelse.

På vår hemsida kan du läsa blädderbara gamla nummer av Koloniträdgården. Lösenordet för att nå dem är 1918 , året då det första numret av tidningen gavs ut. koloni.org/tidningen

holms innerstad ännu inte sett skymten av en frostnatt, en sådan som alltid brukade komma i början av oktober och döda allt som ville fortsät ta leva, särskilt blomsterkrassen. I år blommade den vidare ytterligare nästan två månader. Så småningom kom den obevekliga vintern och la sitt täcke av snö över all grönska och över alla od lingsbäddar som jag nogsamt täckt med löv och halm för att skydda jorden från näringsläckage. Vintern framför oss är lång, nu är tid att sortera alla fröer man samlat på sig under sommaren. Hos oss är stora delar av bänk-och bordsytor fyllda av skålar med fröer i, avrivna servett- och papperslappar med fröer på. Dessa ska nu sorteras och paketeras i egenvikna frökuvert och i små frimärkspåsar – ni vet de i prassligt halvt genomskinligt papper, bästa fröpåsen vid sidan av de egenvikta. Utomordentliga för att de tar minimalt med plats. Så kan man byta fröer med varandra och ge bort. Både ’Yellow submarine’ och ’San Marzano’ kommer från fröer vi fått av vänner och vars fröer vi nu sparar från år till år.

Ulrika Flodin Furås är tidningen Koloniträdgårdens chefredaktör. Hon gillar att blicka bakåt i his torien för att på så sätt få syn på samtiden och framtiden.Ulrika har en odlingslott, bland odlingsfa voriterna finns grönkål, jättever bena, blomstrerböna, portlak och mangold. I övrigt handlar det mesta just nu om att göra egen jord och få till ett eget kretslopp på lotten.

s

Med önskan om en god jul och ett gott nytt år!

4

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

ANNONS

Först med tryckkonservering

Tryckkonservering Lagra mat utan frys 2390kr

Kastrull för inkokning 890kr

Weck glasburkar Modell 742, 580ml 6st inklusive lock och ring 199kr

www.GjordNära.se

fröbanken.se Vi handpackar alla fröpåsar i våra egna lokaler på den svenska landsbygden. Vi värdesätter mångfald och kan stolt presentera över 2000 olika sorters fröer till grönsaker, blommor, bär och rotsaker. webshop med fröpåsar och odlingsredskap

nyplockat

UNSPLASH

MAGNUS ADOLFSSON

Snart dags för frösådderna

Claesgatan i Malmö.

vårbruk Håll ut i vintermörkret! I januari – februari är dags att börja planera och förså växter som tar lång tid på sig att gro, som jätteverbena, chili, purjo och selleri. Och svalt och ljust ska sådderna stå, då trivs frösådderna bäst.

Nya träd skapar grönare Möllan

grönska Malmö stad har planterat 150 träd i stadsdelen Möllevången för att öka inslaget av grönska och öka krontäckningen. Begreppet krontäckning är ett användbart mått på hur många träd som finns i ett område. Idealet är 30 procents krontäckning. Siffran kommer från 3-30-300-regeln som innebär att alla stadsbor ska se tre träd från hemmet, staden ska ha 30 procents krontäckning i sta

dens kvarter och alla stadsbor ska ha högst 300 meter till ett grönt område. Malmö har antagit 3-30-300-regeln i sin översiktsplan. I dag ligger krontäckningsgraden på 13 procent. På Mölle vången bara 8 procent. Grönare Möllan är det svenska bidraget till Green Cities Europe Award 2024. Green Cities

Strategi för den goda maten Omställningsnätverket gav i uppdrag till Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren att ta fram livsmedelsstrategi som

svar på regeringens: omstallning.net /om-oss/alternativ-livsmedelsstrategi- strategi-for-den-goda-maten/

Mata fåglarna med rönnbär i vinter bär Häng upp fågelmatare till småfåglarna nu i december, men kom ihåg att du måste fylla på den under hela vintern. Du kan också plocka rönnbär, frysa in och plocka fram till fåglarna.

Hej, Jesús!

Låt växterna stanna hos sig

Vad har du för relation till trädgårdar? Jag växte upp i Spanien i ett hus med en trädgård med mimosa, nisperos, plommon, vindruvor och aprikoser. Plommonträdet mitt på gården hade en tvinnad stam. En dag bestämde sig min mamma, i en stund av nervositet, för att trassla ut stammen. Som van ligt lyckades hon med det hon företog sig men tyvärr klarade sig inte trädet. Jesús Verona är illustratör och har gjort omslaget till det här numret av tidningen.

växtimport Just nu pågår en gemensam kampanj inom EU för att öka medvetenheten om farorna med att föra in växter, fröer och växtproduk ter från länder utanför EU, under namnet Plant Health For Life. Jordbruksverket uppmanar därför alla att tänka sig för innan de tar med sig växter och fröer hem från utlandet eller handlar över internet. Jordbruksverket vill följande: >Om du blir förälskad i en exotisk växt utomlands, fota

den gärna – men ta inte med den hem. >Köper du växter på nätet från länder utanför EU? Se då till att de har ett sundhetscer tifikat. Tänk särskilt på att var ken Norge eller Storbritannien är med i EU. Kanarieöarna tillhör EU, men i frågor som har att göra med växtskydd räknas dock ögruppen som ett område utanför unionen. >Berätta gärna för dina barn om växternas betydelse för framtiden – vi behöver fler växtskyddsambassadörer.

Rättelser!

I förra numrets artikel om Vinterviken var Tryckfelsnisse framme och kastade om ett par siffror på Alfred Nobels dödsår, han avled 1896 och inget annat. I reportaget om att samla regnvatten, nr 3/24, kom fotografierna från Eva Halls trädgård i Malmö.

Jordbruksverket

6

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

Till: Klimat- och Miljöminister Romina Pourmokhtari Landsbygdsminister Peter Kullgren

Stockholm 24-11-08

Stora konsekvenser av indraget stöd till ideella miljöorganisationer

I budgetpropositionen för 2025 har regeringen aviserat en minskning av anslaget till ideella miljöorganisatio ner med 10 miljoner kronor. Vi tolkar det som att de pengar Natur vårdsverket har kunnat dela ut till miljöor ganisationer som arbetar för de svenska miljökvalitetsmålen därmed förvinner. Det här kommer att få stora konsekven ser för oss som är organisationer inom fritidsodling och för samhället i stort. Snart fattar riksdagen beslut om fördelningen i regleringsbrevet till Naturvårdsverket. Vi ber er att inte genomföra den föreslagna neddragningen på 10 miljoner kronor avseende ideella miljöorganisationer. Detta anslag är i princip det enda som vi organisationer med fokus på fritidso dling kan söka för våra insatser för miljö, hållbarhet och klimat. Vi unnar självklart Svenskt Friluftsliv deras årliga stöd på drygt 100 miljoner kronor, som de delar ut till sina medlemsorganisationer. Vi är dock inte kvalificerade att söka dessa medel. Vi anser att även fritidsodling och andra ideella miljöorganisationer också förtjänar ett finansiellt stöd för sina viktiga insatser till miljömålen, vilka i förlängning en gagnar hela samhället. Att satsa 10 miljoner kronor, som 2024 fördelades på 30 organisationer och föreningar, är mycket väl investerade pengar. I Sverige finns drygt 7 miljoner som ägnar sig åt fritidsodling i någon form (enligt rapporten Fritidsodlingens omfattning 2024). Detta intresse engagerar odlare från hela landet, med olika bakgrund och erfarenheter. De behöver hitta oberoende kunskap för att odla hållbart. Detta ansvar tar den organiserade fritidsodlingen. Vi gör konkreta insatser för miljön och de svenska miljökvalitetsmålen, med konkreta resultat. Medlen från Naturvårdsverket har även skapat bättre möjligheter för oss att vara aktiva i att svara på remisser och att delta på myndigheternas samrådsmöten, mm. Allt för att ge er civilsamhällets perspektiv i viktiga samhällsfrågor. Med civilsamhällets ideella krafter levererar vi dessutom ex tremt mycket för varje krona. Få jobbar så kostnadseffektivt och långsiktigt som vi. Vi har odlat i organiserad form i över 100 år.

Regeringen brukar lyfta fram sin önskan om att inkludera civilsamhället – hur går det ihop med den här neddragningen? Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR), Koloniträdgårdsförbundet, Riksförbundet Svensk Trädgård och FOBO har alla sökt och fått medel från Naturvårdsverkets utlysning Ideella miljöorganisationer de senaste åren. Här är några exempel på vad våra organisationer har gjort. 1) FOR bedriver ett viktigt informationsar bete gällande invasiva främmande växter (IFV) till allmänheten och är även ett stöd till kommuner och länsstyrelser. FOR har varit en röst för alla fritidsodlare inklusive villaägare och kolonilottsinnehavare när det gäller IFV, genom att svara på remisser, ingå i myndigheternas arbetsgrupper mm. Det här arbetet kommer att upphöra utan finansiering. Allmänhetens möjligheter att få svar på sina frågor kommer därmed minska dramatiskt och statliga myndighe ter kommer behöva svara på dessa frågor istället. Dessutom kommer informations behovet att öka markant när den nya nationella listan över invasiva främmande arter implementeras under 2025. Vem ska stå upp för fritidsodlarnas perspektiv då? Det är FOR som har den hortikulturella kun skapen. Fritidsodlingen ingår inte i någon myndighets uppdrag, därför saknas kom petens och fritidsodlarnas intressen glöms bort i politikernas beslutsunderlag. 2) Koloniträdgårdsförbundet har ett mil jöprogram där hela koloniföreningar blir diplomerade när de uppfyllt kriterier inom hållbar odling, biologisk mångfald, resur seffektivitet och kunskapsspridning. Här har erhållna medel från Naturvårdsverket stöttat en femårig satsning på att fördubb la antalet diplomerade förening. Arbetet innebär att miljögrupper i koloniföreningar över hela Sverige har engagerat alla sina medlemmar i miljöarbete, spridit kunskap som sedan omsatts i praktiken. De har där med också ökat koloniområdets värde för hela lokalsamhället. Utan ekonomiskt stöd hade denna satsning inte varit möjlig. 3) Riksförbundet Svensk Trädgård har de senaste åren arbetat med kunskaps överföring till kommande generationer

genom projektet Odla unga odlare – ett lärande för livet. De har arbetat med att ta fram material till sina föreningar och till skolor för att uppmuntra elever att lära om odling, miljö och klimatfrågor. Den här satsningen på kunskapsöverföring mellan generationerna kommer organisationen inte längre kunna prioriteras utan finan siellt stöd och projektledaren kommer att behöva sägas upp. 4) Förbundet Organisk-Biologisk odling, FOBO, har under åren kunnat genomfö ra över 100 kurser och föreläsningar på 40-platser runt om i Sverige. Kunskapen som förmedlats har stort fokus på att odla ätbart på ett hållbart och naturnära sätt. Att kunna göra sin egen jord och ta tillvara resurserna som finns i trädgårdarna gynnar både klimat och biologisk mångfald. Att uppmuntra fler till att odla ätbart skapar en större förståelse för både matproduk tionen och våra sårbara ekosystem. Det här arbetet behöver få fortsätta. Andra aktuella områden där fritidsodlingen kan spela en viktig roll är livsmedelsbered skap, demokrati och social hållbarhet. En gagerade människor kan utföra och tillföra väldigt mycket som gynnar samhället i stort, men inte utan resurser. Våra medlemsav gifter täcker vår kärnverksamhet, men de räcker inte till större samhällsinsatser. Avstå från att genom föra neddragningen! Ulf Nilsson Verksamhetsledare Fritidsod lingens Riksorganisation ulf.nilsson@for.se Ulrica Otterling Generalsekreterare Koloni- trädgårdsförbundet ulrica@koloni.org Inger Ekrem Förbundsdirektör Riksförbundet Svensk Trädgård inger.ekrem@tradgard.org Marek Rolenec Styrelseledamot FOBO kansli@fobo.se >FOR är en paraplyorganisation för 20 medlems organisationer med ca 75 000 fritidsodlare. Koloniträdgårdsförbundet, Riksförbundet Svensk Trädgård och Förbundet Organisk-Biologisk Odling är tre av FORs medlemmar. for.se

7

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

BESÖKET PÅ LOTTEN

Många av stugorna på Kalmar Norra är originalstugor som har original- snickerierna kvar.

KALMAR NORRA Det är många Kalmarbor som gillar att promenera i grusgångarna på Kalmar Norra. Men väljer man den vägen så går det inte fort, för ideligen måste man stanna och beundra stugorna, varav de flesta är i original, låt vara att en hel del av dem byggts ut en smula under åren. Men proportionerna är desamma, eleganta, lätta och med ursprungliga fönster och dörrar. Kalmar Norra är en kulturhistorisk pärla i staden. Årets Rikare Trädgård

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

8

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

Överallt på området syns regnvatten- samlare.

Pergolan används både av kolonisterna själva och av flanö rer som vill slå sig ner en stund.

O mrådet anlades 1912 som det första av en rad koloniträdgårdsområden i Kalmar i det som då var stadens absoluta utkant. I protokoll från de första åren står att kolonisterna önskade en gemensam telefon, så att de kunde ha kontakt med släkt och vänner inne i stan. En telefon installerades redan 1914. Föreningen byggde också tidigt ett gemensamt badhus i en östersjövik. Och under världskrigen odlade man potatis tillsammans på föreningens allmänna ytor. Gemenskap präglar även dagens koloniförening. Sam manhållningen är stark och det som knyter samman nu är arbetet med att öka den biologiska mångfalden på området. Detta gör kolonisterna genom att ha kurser och studiecirklar. Utgångspunkten är Koloniträdgårdsförbun dets Miljödiplomering. Kalmar Norras ordförande Annika Brodin visar runt på området och vi stannar till vid en stor damm, placerad intill föreningshuset. – Detta är vår regnvattendamm, säger Annika, vi sökte bi drag från kommunen när vi skulle anlägga den. De tyckte det var ett spännande projekt och beviljade oss pengar. Dammvattnet kommer från föreningshusets tak. När det regnar leds regnvattnet på ett finurligt sätt till dam men via en pump som pumpar runt vattnet till en vatten trappa. På baksidan av föreningshuset finns också en stor vattentank, en IBS-tank, dit regnvattnet också leds. Nere i det mörka dammvattnet skymtar ett litet stim guldorange fiskar och det är för att de ska få väl syresatt vatten som vattentrappan finns. Det porlande vattnet ska par också en vilsam ljudmiljö. Det är en plats som väcker nyfikenhet och för att stilla den stannar man gärna och läser på den informativa skylten om floran och faunan i dammen.

”Vi har vatten salamandrar, grodor och grodyngel och våra fiskar såklart.”

Regnvatten dammen är full av karpar, en av dem är femtonårige kojkarpen Bruce.

– Vi har vattensalamandrar, grodor och grodyngel, berät tar Annika, och våra fiskar så klart. Inte minst koikarpen Bruce, som är min gamla fisk som fått flytta hit. Annika berättar att familjen förr hade en damm på lotten med koikarpar i. Men fiskarna upptäcktes av de hägrar som bor i Lindöviken intill och en dag när Annika kom till lotten hade hägrarna kalasat på alla fiskar utom Bruce, som låg på marken utanför dammen.

5

9

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

En av de prunkande kolonilotterna på området. Man förstår att Kalmar Norra är populärt att promenera igenom.

fakta / Kalmar Norra Koloniområde

Kalmar Norra är Kalmars äldsta koloni trädgårdsområde och anlades 1912. Många av stugorna från den tiden finns bevarade, vilket gör det till ett viktigt kulturmiljöområde. På området finns 51 lotter och flertalet är drygt 400 kvm. När stugor ska säljas finns det i Kalmar Norra ett tak på 500 000 kronor, mer än så får inte en stuga kosta. Alla kolonis ter i föreningen måste sitta en period i styrelsen, för detta finns ett roterande schema. På hemsidan finns också en skrift om områdets historia som gavs ut i samband med 100-årsjubileet. kalmarnorra.se

På andra sidan föreningshuset, vid vattentanken som samlar regnvatten, finns också ett antal välskötta gemen samma kompostlådor. När komposten blivit jord används den i föreningens gemensamma ytor. – Vi har haft kurser i att samla regnvatten, berättar Annika, vi har många kurser och det finns mycket bra framtaget material man kan använda, som till exempel Studiefrämjandets Samla regnvatten. De gemensamma komposterna har de haft i sju år, i samband med kompostarbetet har de också haft kurser och det är Annika som håller i dem, det är ett sätt att få nya kunskaper, som man delar med sig av till andra. – Jag vill lära mig nytt hela tiden och det är fantastiskt roligt att hålla kurser. I år ska vi hålla en kurs i hållbar mat och en kurs om äpplet. Vi går vidare längs en av gångarna, Annika stannar till vid en oansenlig slänt där inget växer och där sandjorden ligger i öppen dager. – Detta ser inget ut för världen, men det är vår stolthet, vår sandbädd för vildbin. Annika böjer sig ner, visar en mängd små hål i sand slänten och konstaterar att sanden är välbebodd. Lite längre bort ligger föreningens mångfaldsrabatt, som anlades 2017. Rabattkanten består av stenar, i skryms lena mellan stenarna kan insekter krypa in och finna skydd. Inte långt därifrån står föreningens pergola som byggdes under pandemin och där även flanörer och andra besökare kan slå sig ner.

fakta / Rikare trädgård Rikare trädgård är en del av FOR, Fritidsodlingens Riksorganisation och ett folkbildande projekt som informe rar och tipsar om hur du kan öka den biologiska mångfalden i trädgården. Det är femte året i rad som Årets rikare trädgård koras. rikaretradgard.se

Sigbritt Eriksson har haft sin stuga i 40 år, under många år tillsammans med sin man Ingvar som nyligen gick bort. Här har de tillbring at många somrar tillsammans.

– Jag gjorde hjärtlungräddning på honom och så fick han flytta till regnvattendammen, säger Annika. Bruce är 15 år gammal nu och bor tillsammans med de andra fiskarna året om i den två meter djupa dammen. För att få bort dy som lagras i botten töms dammen vart tredje år. Då finns också tillfälle att inventera hur många fiskar och andra djur som bor i dammen. Det gamla vattnet används i de gemensamma rabatterna och när dammen är rengjord fylls den med nytt regnvatten.

10

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

BESÖKET PÅ LOTTEN

Annika Brodin vid sin köksträdgård på kololonilotten.

Regnvatten från taket samlas i en IBC-tank klädd med träplank. Föreningskompostens material kommer från de gemensamma ytorna och används också på de gemensamma ytorna.

”Jag vill lära mig nytt hela tiden och det är fan tastiskt roligt att hålla kurser.”

motivering / Årets rikare trädgård 2024 ”Kalmar Norra koloniförening visar vad som händer när vi hjälps åt och gör insatser tillsammans. En damm, en blommande rabatt eller ett bihotell är bra. Flera dammar, rabatter och bihotell skapar förutsättningar för en rik biolo gisk mångfald. Många bäckar små gör stor skillnad.”

Ett vackert rönnbärshjärta.

– Vi ville bygga en pergola, men virket var för dyrt för oss, så några av oss kolonister kom på att vi kunde be om att få städa byggarbetsplatser och få spillvirket i ersättning. Föreningen har också haft som gemensamt projekt att plantera träd och buskar, bland annat ask, oxel, lind och rönn. Vid ett gammalt hus som rymmer toalett och dusch står en enorm falsk Akacia ( Robinia ) med en fladdermusholk fastsatt högt upp på stammen. Annika öppnar grinden till sin kolonilott, där familjen tillbringar sina somrar. Även här finns tre stora IBC-tankar som samlar vatten. Här växter frilandsfuchsia, ett spaljerat persikoträd med mera. Och ett lågt beskuret valnötsträd, så att man enkelt når nötterna och för att det inte ska bli för högt för att växa på en kolonilott. 6

11

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

ätbart

Vintermeny med grönkål och lök Mums för smördegsrullar med grönkål. Så här års börjar det bli ont om färska råvaror från lotten, men ännu kan det finnas grönkål att skörda. Anneli bjuder också på parmensanchips och kanelkaka med frosting. RECEPT & FOTO ANNELI RENSTRÖM

PARMESANCHIPS med rökt lax & stenbitsrom

Anneli Renström är medarbetare på Koloniträdgårds förbundets kansli och plockar recept ur sin ryggsäck av maträtter

INGREDIENSER 10 ST: 5 dl riven parmesanost bakplåtspapper 10 skivor rökt lax

GÖR SÅ HÄR: Sätt ugnen på 200 grader.

från åren som kall skänka och kock.

Fint och grovt riv parmesanosten på en tall rik, lägg bakplåtspapper på en ugnsplåt Och lägg ut 10 högar av osten på plåten, inte allt för tätt så dom flyter ihop. Ställ in plåten mitt i ugnen, det ska bubbla om osten och den ska få färg, det tar ca 4–7 min, det går snabbt, så ha koll. Ta ut plåten från ugnen och dra bort bakplåtspappret från plåten. Låt chipsen kallna på bakplåtspapp ret. Strimla laxen, dela löken på hälften och skär den fint i halvmånar. När chipset är kalla lägg upp dom på tallrikar eller på ett fat. Garnera med lax, lök, rom och dill.

s

En burk röd stenbitsrom Dill En stor rödlök

TIPS! Har du kvar en halv lök efter matlag ningen? Linda in den i ett vitkålsblad i kylen.

KANELKAKA med frosting GÖR SÅ HÄR :

INGREDIENSER CA 20 BITAR: 3,5 dl vetemjöl 3 dl strösocker 2 tsk bikarbonat 1 tsk salt 1 tsk Vaniljsocker 1tsk bakpulver 1 tsk malen kardemumma 1 msk malen kanel 2 hela ägg 2 dl mjölk 1 dl rapsolja 1,5 dl kokande vatten Bakplåtspapper

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda ihop, mjöl, socker, bikarbonat, bakpulver, salt, kanel,

vaniljsocker och kardemumma i en skål. Ta en ny skål och vispa ihop, ägg, mjölk och olja. Tillsätt detta i de torra ingredienserna lite i taget och rör ordentligt så smeten går ihop. Häll över det kokande vattnet lite i taget och vispa ihop. Krama ihop och fukta bakplåtspappret lite grann då går det lättare att lägga pappret i en rektangulär form, häll i smeten, ta en sked smeta ut smeten. Grädda kakan i mitten i ugnen i ca. 30–40 minuter be roende på ugn. Känn med en sticka mitt i ka kan om den är klar, är stickan kladdig då bör kakan vara inne ett tag till. Under tiden kakan är i ugnen, vispa ihop smör, florsocker och färskost till frosting till en smet. När kakan är klar, låt den kallna. Vänd upp kakan på ett fat om man vill kan man snygga till kakan genom att skära av kanterna. Bred frostingen runt och över kakan. Pudra över kanel, strösocker och strö över pärlsocker.

SMÖRDEGSRULLAR med grönkål

INGREDIENSER CA 18 ST: 1 rulle färsk smördeg 100 gram naturell färsk ost 200 gr grönkål En stor gul lök 2 dl riven lagrad ost 1 vitlöksklyfta 1 msk rapsolja Ett ägg 1 msk smör Salt & grov malen svartpeppar 1 ägg Sesamfrön Bakplåtspapper

Frosting: 100 gr rumsvarmt smör 2,5 dl florsocker 200 gr färskost

GÖR SÅ HÄR: Sätt ugnen på 200 grader.

Garnering: Malen kanel Strösocker Pärlsocker

Rensa grönkålen och ta bort den grova de len, hacka grönkålen fint. Skala och finhacka vitlök och lök. Hetta upp en stekpanna, klicka i smör och häll i olja. Stek löken tillsammans med grönkålen på medeltemperatur i några minuter. Smaka av med salt och peppar. Ställ åt sidan. Rulla ut smördegen, bred över ett lager med färskost. Fördela över grön kålsröran och den rivna osten så det täcker, rulla ihop smördegen till en rulle. Lägg ut bakplåtspappret på en plåt. Skär rullen bitar i ca 2 cm och lägg bitarna på plåten med lite mellanrum. Vispa upp ägget och pensla bitarna, till sista strö över sesamfrön. Grädda i ugnen i ca. 15–20 minuter eller tills bitarna fått fin färg. Låt bitarna svalna lite innan servering.

TIPS! Rispa grönkål från stjälken och lufttorka. När den är riktigt torr, mortla den fint och använd som krydda.

12

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

Snart är det dags att börja planera och så småningom förkultivera nästa säsongs grönsaker.

I slutet av oktober släppte Fritidsodlingens Riksorganisation sin rapport om fritidsodling ens omfattning, en högintressant läsning för oss kolonister. vårens webbinarier Bilda dig med

Vår trädgårdsrådgivare Ulf Nilsson lär oss om vilka invasiva växter som kan skapa problem i koloniträdgårdarna och om hur vi bekämpar dem. Han berättar också om den nya nationella förbudslistan som presenteras under 2025. Vårens webbinarier avslutas med en kväll då du inspireras och lär dig mer om smart köksträdgårdsodling när kolonister berättar om hur de plane rar och odlar på lotten för att få en lång skördesäsong. Länkar till webbinarierna hittar du via QR-koderna nedan och på Koloni trädgårdsförbundets facebooksida, både som inlägg och evenemang, samt på hemsidan. De är gratis och öppna för alla. Alla webbinarier spelas in och kan ses i efterhand under en begränsad tid.

Följ förbundet på

Facebook så blir du automatiskt påmind om programmet!

Vårens program:

29 JANUARI KL. 18:00 Fritidsodlingens omfatt ning, FOR presenterar den nya undersökningen Med odlingsrapporten vill FOR öka medvetenheten om fritidso dlingens betydelse och potential, inte minst att landets fritidsodlare vill bidra till en hållbar livsstil. FOR vill också visa på fritidsodlingens betydelse för krisberedskap och folkhälsa. Föreläsare: Representanter från FOR.

19 FEBRUARI KL. 18:00 Invasiva främmande arter Invasiva främmande växter utgör ett allvarligt hot mot den biologis ka mångfalden och våra ekosys tem. Under 2025 kommer troligen flera av dessa arter att inkluderas på en ny nationell förbudslista – växter som du kanske till och med har i din egen koloniträdgård. I detta webbinarium får du lära dig vilka växter som skapar problem, hur du kan bekämpa dem och vad

13 MARS KL. 18:00 Planera säsongen för en lång och maxad skörd Här handlar det om hur du pla nerar köksträdgården på bästa sätt. Kolonister berättar och tipsar hur de odlar för att få en lång skördeperiod. Inför odlingssäsong en får du tips om odlingsmetoder och grönsaker att odla för hela säsongen. Kolonister berättar.

lagstiftningen säger. Föreläsare: Ulf Nilsson, Koloniträdgårdsförbundets trädgårdsrådgivare.

QR- koderna

tar dig direkt till länkarna.

13

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

Jorden är odlingens början och det här uppslaget ägnar vi åt allehanda jorderier, som den biointensiva odlingstekniken från 1600-talets Paris som fortfarande inspirerar. Jorderier

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

E nsilage används allt oftare när man gör egna jordbäddar. Men vad är det egentligen - de där stora inplastade balarna som ligger ute på åkrarna redo att transporteras in och användas som fo der till bland annat kor och hästar? Trasiga balar som börjat mögla kan inte användas som djurfoder, men de är toppen att användas som jordförbättring. Ensilage är slaget gräs som istället för att torkas till hö packas och plastas in syrefritt. Väl inpackat ensile ras det slagna gräset, det vill säga det blir mjöksyrejäst med hjälp av gräsets egna mjölksyrabakterier. Proces sen gör att pH-värdet sänks, i och med det blir det svårt för mögel att växa till. För att mjölksyrningsprocessen ska sätta igång krävs det att det är syrefritt. Ensilagebalar plastas in. Man kan tillsätta ensileringsmedel för att sätta igång pro cessen. Själva mjölksyrningsprocessen tar 4 – 6 veckor. Det finns också hösilage och vanligt hö, så här skiljer de tre sig: Ensilage innehåller 50 – 70 procent vatten och är mycket ensilerat. Eftersom mjölksyrabakterier konsu merar socker, så är det minst socker i ensilage. Hösilage innehåller mindre än 50 procent vatten och är också mindre ensilerat, det vill säga mjölksyrat. Hö är torkat gräs som är 85 procent torrt. Det ligger på vallen och torkar innan det tas in, alternativt kan det torkas inomhus i hötorkar. Vallarna som man tar hö, ensilage och hösilage ifrån består oftast av timotej, engelskt rajgräs, ängssvingel, ibland även lite rödklöver. Vill man veta vad ensilaget, hösilaget eller höet innehåller kan man fråga djuräga re. De har ofta analyser på fodret de ger sina djur. Ensilage, hösilage och hö

B äddarna ger en längre odlingssäsong, de värms upp tidigare på våren och är varma re längre på hösten än marken runt om. I bäddarna täckodlar man och man gräver inte i jorden. Jordstruktur och mycorrhiza lämnas intakt. De upp höjda bäddarna kan vara odlingslimpor eller vara i lådor. Det är en stor fördel om bäddarna är höga, minst 40–50 centimeter, så att växternas rötter har möjlighet att växa nedåt. Jorden i en täckodlad bädd är porös och näringsrik, full av mullämnen och mikroliv. Detta gör att man kan odla tätare i bädden än i en klassisk köksträdgård. Täckmaterialet ger näring, skyddar jorden mot uttorkning och minimerar ogräsförekomsten. I botten på bädden placeras tidningar eller wellpapp, aldrig markduk. Växternas rötter måste ha möjlighet att så småningom växa ner i den underliggande marken. odla i upphöjda bäddar

14

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

tips 3 / Om jord & gödsel I vår serie Lätt om odling finns flera nummer som handlar om jord och gödsling: Nr 1 – Så förbättrar du jorden Nr 3 – Växterna behöver näring Nr 13 – Kompostera trädgårdsavfallet Nr 19 – Marktäckning Nr 21 – Gröngödsling Nr 50 – Gör egen växt näring Nr 53 – Gör egen jord

tips 1 / Gräv mindre och vänd inte jorden

När du gräver i jorden så stör du livet där nere och det är stor risk att du förstör strukturen som naturen och jordorga nismerna byggt upp. När du vänder och gräver runt hamnar organismerna dessutom på fel nivå, där de kanske inte alls trivs, vilket påverkar aktivitetsnivån i jorden negativt. Det är särskilt svampar och jorddjur som blir störda.

DAVID TENIERS DE JONGE/NATIONAL GALLERY LONDON

tips 2 / Städa mindre När allt organiskt material städas bort, försvinner livsmiljöerna för organismerna som lever på dessa material – det är en bit av näringskedjan som lyfts bort. Låt mer komposteras på plats.Satsa på täckodling som ett alternativ eller komplement till löv- och kökskomposten. I en matsked jord finns det hisnande en hel mil hyfer, som är svamparnas motsvarighet till växternas rötter. Hyferna bildar enorma mycel som breder ut sig överallt i den levande jorden. Det vi ser ovan jord är svamparnas fruktkroppar. Svamparna och växterna kommunicerar genom att hyferna och rötterna kopplar ihop sig i en symbios som heter mycorrhiza och där svamparna transpor terar näringsämnen till växterna, vilka i sin tur ger kolhydrater tillbaka till en hel mil hyfer

Lätt om odling hittar du på vår hemsida koloni.org

parlör / liten (j)ordlista Jordorganismer

U nder 1600-1800-talen odlades det mycket i Paris med omgivningar. Stadens befolkning växte ständigt och behovet av frukt och grönt var stor. För att möta efterfrågan utvecklade Paris grönsaksodlare, Les Maracîchers Parisiennes, under 1600-talet en biointensiv odlingsmetod som de sedan använde till och med 1900-talets början då bilar så småningom ersatte hästarna. I staden fanns många hästar och odlarna kompos terade deras gödsel och det var i denna komposterade hästgödsel man odlade. Den var lucker, full av mikro liv och näringsrik, något som gjorde att man kunde odla tätt i bäddarna. Det var en intensivodling som gav stora skördar. Eftersom odlingsytan i Paris var begrän sad blev den komposterade stallgödseln en viktig del av stadens matförsörjning. Förutom att odla i komposterad hästgödsel använde de den obrunna hästgödseln som uppvärmning i varmbänkar och kunde således förlänga odlings- säsongen. De parisiska grönsaksodlarnas metoder har senare vidareutvecklats och kombinerats inom andra odlingstekniker, som biointensiv odling. Läs mer på: vergersurbains.org och bitesizedgardening.co.uk 1600-talets biointensiva odling i Paris

– inkluderar allt från bakterier till daggmas kar och skalbaggar. Organiskt material – delar från döda växter och djur. Humus – växt- och djurdelar som är så nedbrutna att de inte

går att identifiera. Hyfer – tunna cell

trådar som är de flesta svampars byggstenar Mycel – nät av hyfer

svamparna. Fenome net mycorrhiza har funnits i miljontals år, men när vi gräver i jorden har vi sönder hyferna och förstör därmed samspelet mellan växterna och svamparna. Läs mer om svam parna i Svamparnas förunderliga liv av Anders Dalberg och Anna Froster , Natur och Kultur 2021.

Visste du att... ...en tesked jord

innehåller fler levande organismer än det finns människor på jorden. Källa: FAO

15

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

Stadsingenjören Albert Lillieberg hade vid 1900-talets början en vision om en ny grön stadsdel i Göteborg med en prunkande koloniträdgård, Slottskogskolonien, vars lotter nu blir kulturresreservat.

Annika Falkenby.

TEXT & FOTO CHRISTINA JONES anrik historia och framtid Slottsskogskolonien i Göteborg som kulturreservat

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

16

”Även kulturen skulle ha sitt så på området /.../ byggdes det redan 1917 en teaterpaviljong där det anord nades fester, dans och teater.” des det redan 1917 en teaterpaviljong där det ordnades fester, dans och teater. I slutet på 1920-talet kompletterades området med en dansbana. Koloniens medlemmar är till stor del från närområdet dvs västra Göteborg och det är en stor spridning på åldrar, här trivs både äldre personer och barnfamiljer. För att underlät ta för medlemmar utan bil görs gemensamma inköp av t ex jord och grus på våren. Lotterna har idag inte enskilda avlopp för toalett utan enbart för gråvatten (t ex dusch och disk) och dagvatten. Istället har föreningen en gemensam lokal med toaletter, dusch och tvätt och tömningsmöjlighet för porta potti (en liten portabel toalett). Denna gemensamma lösning fungerar bra för medlemmarna i föreningen. Lotterna var redan från början 250–300 kvm stora och det ursprungliga rutnätet av lotter har i stort sett behållits intakt. En lott skänktes till föreningen och blev områdets lekplats och några lotter som ligger uppe på ett berg slogs ihop och blev områdets största, bortåt 400 kvm stora. Stugorna får vara max 29 kvadrat stora (inkl. inglasad veranda och ”ryggsäck”) men från början var det 15 kvadrat som gällde. Det var viktigt med en enhetlig bebyg gelse så kolonisterna fick välja mellan åtta olika arkitektritade hustyper, de flesta med en yta av 3x5 meter. I styrelsen finns en byggnadsansvarig, en viktig

K ungsladugård i västra Göteborg är en välplane rad stadsdel. Albert Lilienberg var 1916 förste stadsingenjör i Göteborg och han hade en vision av hur den nya stadsdelen som skulle anläggas skulle se ut. Han ville se små slutna platser, torg och slingrande gator som följde naturen liksom små träd gårdar framför husen. I denna vision om en grönskande stadsdel fanns även ett koloniområde med redan på plane ringsstadiet och området anlades faktiskt innan resten av stadsdelen byggdes. Europa var mitt i första världskriget och gissningsvis fanns självförsörjning även i våra städer högt på agendan vid all form av stadsplanering. Allt som gäller byggnader och odling var reglerat av FGK (Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar). T ex var gräsmattor och blomsterrabat ter inte tillåtna, på sin lott skulle man odla nyttoväxter! Syftet med kolonirörelsen som i Sverige uppstod i slutet av 1800-talet var att trångbodda arbetarfamiljer i städerna skulle få möjlighet att bättra på kosthållningen genom att odla frukt, bär, grönsaker och rotfrukter. Området är ett av de äldsta kvarvarande kolonistugeom råden i Göteborg (Änggårdskolonin i Guldheden är från 1913 och Örgrytekolonin bygges i stort sett samtidigt som Slottsskogskolonin, 1915). På planeringsstadiet benämndes området som Godhemskolonin men fick när föreningen bildades namnet Kungsladugårdskolonien. Även kulturen skulle ha sitt så på området som omfattar 154 stugor bygg­

Mycket äldre grönska finns beva rat på område. Då som nu är grusgångarna är välskötta

5

17

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

mans med landshövdingehusen i Kungsladugård utgjorde kolonien ett bevarandevärt område av riksintresse. Nam net byttes 1969 till Slottsskogskolonien eftersom koppling en till Slottsskogen ansågs värdefull för bevarandet och 1971 stod det klart att koloniområdet var räddat. Större delen av området Kungsladugård med sina lands hövdingehus, Kungsladugårdsskolan och Slottsskogsko lonien, ingår i ”Program för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg”. Det är Göteborgs stads bevaran deprogram för olika värdefulla kulturmiljöer och syftet med programmet är bl.a. att erbjuda alla göteborgare, som är intresserade av stadens miljö, dess byggnader och deras historia, ett kunskapsunderlag. Utöver detta utgör programmet ett viktigt stöd i kommunens bygg- och pla neringsarbete samt i arbetet med stadens översiktsplan. År 1999 publicerades ”Kulturhistoriskt värdefull bebyg gelse, volym ett och två”, en sammanställning av Kom munfullmäktiges tidigare bevarandebeslut. Programmet behandlar stadens utbyggnadshistoria fram till år 1955 och här finns alltså Kungsladugård och Slottsskogskoloni en med. Om Slottsskogskolonien (här kallad Kungsladugårdskolo nien) kan man bl.a. läsa att området har ovanligt välbeva rade stugor där spröjsade fönster, små utbyggnader och trästaket är typiska inslag samt att ”det är ett värdefullt komplement till miljön både i landshövdingehusområdet och Slottsskogen”. Enligt detta bevarandeprogram ska ändringar av byggnader utföras varsamt och ta hänsyn till byggnadens speciella karaktär och arkitektoniska kvaliteter. Tillägg i bebyggelsen ska göras varligt så att befintliga karaktärs drag och kvaliteter respekteras och tillvaratas. I detta fall kan det alltså handla om fönster, taklutning, takbekläd nad, val av fasadfärg, utformning av staket och liknande. Alla ombyggnader som ändrar stugans utseende måste godkännas av stadsbyggnadskontoret men det räcker som tidigare nämnts inte, även grannar samt koloniens styrel se ska lämna sitt godkännande. Kulturreservatet som skyddsform infördes 1999 för att regeringen ansåg att man behövde ett bättre instrument för att bevara kulturhistoriskt värdefulla landskap. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kultur miljövärden skyddas och vårdas. Alltså omfattas bygg nader, anläggningar, lämningar och marker – men även verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. Riksantikvarieämbetet förtydligar hur man kan särskilja det från naturreservat: ”Beteckningen kulturreservat skall användas när kulturmiljön är det huvudsakliga skälet för att ett område skall skyddas. Skyddsformen ska ses som ett komplement till bestämmelserna om naturreservat och till kulturmiljölagens regler.” Vilka områden som blir kulturreservat avgörs av länssty relsen eller kommunen. Ibland händer det att privatperso­

post eftersom styrelsen måste godkänna alla om- och till byggnader innan ansökan skickas till stadsbyggnadskon toret för granskning. Efter vårmötet som brukar infalla i början av juni, går man en runda på området och granskar sådant som staket, grindar, husnummer, ogräsrensning utanför staketet osv. Om något fallerar skickas ett brev med uppmaning om åtgärder. Detta följs sedan upp efter höst mötet i september. Kontakten med allmänheten är viktig för föreningen och man är mån om att vara öppen för be sökare utifrån. Kolonien ordnar en uppskattad påskbrasa och midsommarfest samt skördefest i september och vid alla dessa tillfällen är även ickemedlemmar välkomna. Flera av Göteborgs äldre koloniområden revs eller flyttades på 50- och 60-talet (bl. a. det allra första, Burgården, som revs för att bygga badhuset Valhalla). Områdena ansågs ha spelat ut sin roll och vara i vägen för samhällsutveckling en. Även Kungsladugårdskolonien levde farligt. Arrende avtalen med kommunen skrevs med endast några fåtal år i taget och myndigheterna planerade att bygga vägar och en gymnasieskola på området. Då blev koloniens enhetliga bebyggelse och välbevarade karaktär en tillgång. Tillsam­

Slottskogskolo nien är en omtyckt lummig plats.

18

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24

nadskontoret ökar noggrannheten kring om- och tillbygg nader av husen på området så de följer den nuvarande stilen arkitektoniskt. Annika Falkenby, kolonist i stuga nr 132, är i grunden positiv till reservatet men en farhåga är att det kan medföra oönskad uppmärksamhet. I och med att det är unikt att ett koloniområde ingår i ett kulturreservat befarar hon en ökad mängd besökare på området som resultat – redan har förfrågningar om rundturer på området kommit och det finns ingenstans att parkera bussar. Den ökade noggrannheten kring bygglovsansökningar kan också drabba kolonister som vill bygga om sin stuga. Förening en har i över hundra år mer eller mindre skött sig själv och Annika befarar att man i och med denna förändring lämnar över en del av självbestämmandet till kommunen. I byggnadsvårdsplanen för kulturreservatet anges t ex att byggnaderna ska underhållas med metoder och material som upprätthåller byggnadens kulturhistoriska värden samt att man vid ombyggnader ska låta byggnadens origi nalutformning vara vägledande. Vidare står det att läsa att en antikvarie ska medverka vid större förändringar eller renoveringar. Sofia Älfvåg på stadsbyggnadsförvaltningen är kontakt person för projektet och enligt henne har förslaget varit ute på samråd under slutet av 2022. Just nu reviderar man handlingarna efter inkomna yttranden. Nästa steg är ett godkännande i Stadsbyggnadsnämnden och sedan beslut i kommunfullmäktige vilket troligtvis kan ske inom ett år. Därefter kan ett nytt kapitel i historien om Slottsskogskolo nien ta sin början! 6

ner eller organisationer vänder sig till myndigheterna för att föreslå att ett område bör skyddas som kulturreservat. Riksantikvarieämbetet har ansvar för tillsynsvägledning och samordning av arbetet med kulturreservat i landet och kan alltså bistå med vägledning kring hur man inrät tar ett reservat. Det ska också informera om arbetet med Sveriges kulturreservat. Beslut om inrättande av kulturreservat fattas i samför stånd med dem som är berörda och man brukar sträva efter att inte lösa in marken utan behålla den nuvarande ägandeformen. Markägare som drabbas ekonomiskt efter att ett kulturreservat inrättats kan dock ansöka om kompensation. I Sverige finns idag 47 kulturreservat och Slottsskogen blir det första inom Göteborgs Stad. Kulturreservatet Slottssko gen består av stadsparken Slottsskogen, (förutom områ det närmast Linnéplatsen), Göteborgs naturhistoriska museum, Majvallen samt Slottsskogskolonien. Reservatet kommer att uppgå till runt 135 hektar. Slottsskogskolo nien är det första koloniområde i Sverige som ingår i ett kulturreservat. I Västra Götaland finner vi fem kulturreservat och dessa är: Gunnebo slott i Mölndal, Vallby Sörgården i Skövde, Gräfsnäs slottspark i Alingsås, Ramsholmens odlingsland skap i Marks kommun och Åsnebyn i Melleruds kommun. Enligt Göteborgs kommun är ett starkt skäl till att inrätta ett kulturreservat att man då säkerställer ett starkare skydd av Slottsskogen som område. Innan kulturreservatets bil dande saknade Slottsskogen i stora delar formellt skydd. Konkurrensen om marken är stor i den centrala staden och intressen och projekt gör då och då anspråk på ytor i parken, framför allt i utkanterna. Flera kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer är eftersatta och får ett bättre skydd med det nya reservatet. Bildandet av ett kulturreservat innebär att ett beslut med föreskrifter tagits fram samt att en skötselplan tillsammans med byggnadsvårdsplan och gestaltnings program har upprättats. Dessa dokument handlar till stor del om Slottsskogen som park och koloniområdet och avhandlas framför allt i bilaga 3, byggnadsvårdsplanen. Där kan man bl.a. läsa att några av de värdefulla kompo nenterna för koloniområdet är staketen, grusgångarna, de små stugorna och de odlade trädgårdarna. Ett kulturreservat kan bidra till en genomtänkt utveck ling av området och även då för Slottsskogskolonien. Tore Norrby är ordförande i koloniens styrelse och han upplever att de ansvariga för projektet på Göteborgs kommun har visat stort intresse för föreningen och att de är angelägna om att verksamheten ska kunna fortsätta precis som tidigare. Man ser från styrelsens sida positivt på att reservatsbildningen kan öka skyddet mot exploatering eller förtätning av stadsdelen. Tore tror att en aspekt som medlemmarna kan komma att märka av är att Stadsbygg

Källor: Grönsaken, broschyr om kolonien från 2012. slottsskogskolonien.se Samtal med Annika Ahrebäck, byggnads ansvarig i styrelsen Göteborgs stad, Kulturhistoriskt värde full bebyggelse. raa.se Falkenby, lott nr 132 och Ingegerd

(Riksantikvarie ämbetet) Gun

Staxenius & Linnea Dalin 2002, Slotts skogskolonien. Värd att bevara.

Det finns många

äldre stugor på området.

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

19

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24