Koloniträdgården_nr4_2024

”Även kulturen skulle ha sitt så på området /.../ byggdes det redan 1917 en teaterpaviljong där det anord nades fester, dans och teater.” des det redan 1917 en teaterpaviljong där det ordnades fester, dans och teater. I slutet på 1920-talet kompletterades området med en dansbana. Koloniens medlemmar är till stor del från närområdet dvs västra Göteborg och det är en stor spridning på åldrar, här trivs både äldre personer och barnfamiljer. För att underlät ta för medlemmar utan bil görs gemensamma inköp av t ex jord och grus på våren. Lotterna har idag inte enskilda avlopp för toalett utan enbart för gråvatten (t ex dusch och disk) och dagvatten. Istället har föreningen en gemensam lokal med toaletter, dusch och tvätt och tömningsmöjlighet för porta potti (en liten portabel toalett). Denna gemensamma lösning fungerar bra för medlemmarna i föreningen. Lotterna var redan från början 250–300 kvm stora och det ursprungliga rutnätet av lotter har i stort sett behållits intakt. En lott skänktes till föreningen och blev områdets lekplats och några lotter som ligger uppe på ett berg slogs ihop och blev områdets största, bortåt 400 kvm stora. Stugorna får vara max 29 kvadrat stora (inkl. inglasad veranda och ”ryggsäck”) men från början var det 15 kvadrat som gällde. Det var viktigt med en enhetlig bebyg gelse så kolonisterna fick välja mellan åtta olika arkitektritade hustyper, de flesta med en yta av 3x5 meter. I styrelsen finns en byggnadsansvarig, en viktig

K ungsladugård i västra Göteborg är en välplane rad stadsdel. Albert Lilienberg var 1916 förste stadsingenjör i Göteborg och han hade en vision av hur den nya stadsdelen som skulle anläggas skulle se ut. Han ville se små slutna platser, torg och slingrande gator som följde naturen liksom små träd gårdar framför husen. I denna vision om en grönskande stadsdel fanns även ett koloniområde med redan på plane ringsstadiet och området anlades faktiskt innan resten av stadsdelen byggdes. Europa var mitt i första världskriget och gissningsvis fanns självförsörjning även i våra städer högt på agendan vid all form av stadsplanering. Allt som gäller byggnader och odling var reglerat av FGK (Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar). T ex var gräsmattor och blomsterrabat ter inte tillåtna, på sin lott skulle man odla nyttoväxter! Syftet med kolonirörelsen som i Sverige uppstod i slutet av 1800-talet var att trångbodda arbetarfamiljer i städerna skulle få möjlighet att bättra på kosthållningen genom att odla frukt, bär, grönsaker och rotfrukter. Området är ett av de äldsta kvarvarande kolonistugeom råden i Göteborg (Änggårdskolonin i Guldheden är från 1913 och Örgrytekolonin bygges i stort sett samtidigt som Slottsskogskolonin, 1915). På planeringsstadiet benämndes området som Godhemskolonin men fick när föreningen bildades namnet Kungsladugårdskolonien. Även kulturen skulle ha sitt så på området som omfattar 154 stugor bygg­

Mycket äldre grönska finns beva rat på område. Då som nu är grusgångarna är välskötta

5

17

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24