Koloniträdgården_nr4_2024

nadskontoret ökar noggrannheten kring om- och tillbygg nader av husen på området så de följer den nuvarande stilen arkitektoniskt. Annika Falkenby, kolonist i stuga nr 132, är i grunden positiv till reservatet men en farhåga är att det kan medföra oönskad uppmärksamhet. I och med att det är unikt att ett koloniområde ingår i ett kulturreservat befarar hon en ökad mängd besökare på området som resultat – redan har förfrågningar om rundturer på området kommit och det finns ingenstans att parkera bussar. Den ökade noggrannheten kring bygglovsansökningar kan också drabba kolonister som vill bygga om sin stuga. Förening en har i över hundra år mer eller mindre skött sig själv och Annika befarar att man i och med denna förändring lämnar över en del av självbestämmandet till kommunen. I byggnadsvårdsplanen för kulturreservatet anges t ex att byggnaderna ska underhållas med metoder och material som upprätthåller byggnadens kulturhistoriska värden samt att man vid ombyggnader ska låta byggnadens origi nalutformning vara vägledande. Vidare står det att läsa att en antikvarie ska medverka vid större förändringar eller renoveringar. Sofia Älfvåg på stadsbyggnadsförvaltningen är kontakt person för projektet och enligt henne har förslaget varit ute på samråd under slutet av 2022. Just nu reviderar man handlingarna efter inkomna yttranden. Nästa steg är ett godkännande i Stadsbyggnadsnämnden och sedan beslut i kommunfullmäktige vilket troligtvis kan ske inom ett år. Därefter kan ett nytt kapitel i historien om Slottsskogskolo nien ta sin början! 6

ner eller organisationer vänder sig till myndigheterna för att föreslå att ett område bör skyddas som kulturreservat. Riksantikvarieämbetet har ansvar för tillsynsvägledning och samordning av arbetet med kulturreservat i landet och kan alltså bistå med vägledning kring hur man inrät tar ett reservat. Det ska också informera om arbetet med Sveriges kulturreservat. Beslut om inrättande av kulturreservat fattas i samför stånd med dem som är berörda och man brukar sträva efter att inte lösa in marken utan behålla den nuvarande ägandeformen. Markägare som drabbas ekonomiskt efter att ett kulturreservat inrättats kan dock ansöka om kompensation. I Sverige finns idag 47 kulturreservat och Slottsskogen blir det första inom Göteborgs Stad. Kulturreservatet Slottssko gen består av stadsparken Slottsskogen, (förutom områ det närmast Linnéplatsen), Göteborgs naturhistoriska museum, Majvallen samt Slottsskogskolonien. Reservatet kommer att uppgå till runt 135 hektar. Slottsskogskolo nien är det första koloniområde i Sverige som ingår i ett kulturreservat. I Västra Götaland finner vi fem kulturreservat och dessa är: Gunnebo slott i Mölndal, Vallby Sörgården i Skövde, Gräfsnäs slottspark i Alingsås, Ramsholmens odlingsland skap i Marks kommun och Åsnebyn i Melleruds kommun. Enligt Göteborgs kommun är ett starkt skäl till att inrätta ett kulturreservat att man då säkerställer ett starkare skydd av Slottsskogen som område. Innan kulturreservatets bil dande saknade Slottsskogen i stora delar formellt skydd. Konkurrensen om marken är stor i den centrala staden och intressen och projekt gör då och då anspråk på ytor i parken, framför allt i utkanterna. Flera kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer är eftersatta och får ett bättre skydd med det nya reservatet. Bildandet av ett kulturreservat innebär att ett beslut med föreskrifter tagits fram samt att en skötselplan tillsammans med byggnadsvårdsplan och gestaltnings program har upprättats. Dessa dokument handlar till stor del om Slottsskogen som park och koloniområdet och avhandlas framför allt i bilaga 3, byggnadsvårdsplanen. Där kan man bl.a. läsa att några av de värdefulla kompo nenterna för koloniområdet är staketen, grusgångarna, de små stugorna och de odlade trädgårdarna. Ett kulturreservat kan bidra till en genomtänkt utveck ling av området och även då för Slottsskogskolonien. Tore Norrby är ordförande i koloniens styrelse och han upplever att de ansvariga för projektet på Göteborgs kommun har visat stort intresse för föreningen och att de är angelägna om att verksamheten ska kunna fortsätta precis som tidigare. Man ser från styrelsens sida positivt på att reservatsbildningen kan öka skyddet mot exploatering eller förtätning av stadsdelen. Tore tror att en aspekt som medlemmarna kan komma att märka av är att Stadsbygg

Källor: Grönsaken, broschyr om kolonien från 2012. slottsskogskolonien.se Samtal med Annika Ahrebäck, byggnads ansvarig i styrelsen Göteborgs stad, Kulturhistoriskt värde full bebyggelse. raa.se Falkenby, lott nr 132 och Ingegerd

(Riksantikvarie ämbetet) Gun

Staxenius & Linnea Dalin 2002, Slotts skogskolonien. Värd att bevara.

Det finns många

äldre stugor på området.

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

19

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24