Koloniträdgården_nr4_2024

föreningssidor

TILL MINNE AV LEIF THORIN

tidsodlingens betydelse i vårt samhälle var det självklart koloniträdgårdsrörelsen i sig som Leif brann för. Han jobbade aktivt för att påverka kommunerna att anlägga fler koloniområden och för att bevara de befintliga. Leif hade också ett finger med i turerna när de två stugorna som utgör Skansens Koloniträd gårdar invigdes 1997, stugor som Södra Tantol undens Koloniförening i Stockholm skänkte till Skansen. Genom åren uppvaktade Leif många politiker, organisationer och myndigheter för att öka intresset för koloniträdgårdar och fritidsodling. Han skrev även underlagen till flera riksdagsmotioner i dessa frågor. Därtill lade han ner ett enormt arbete på att varje år skriva ansökningar till de olika instanser som genom åren beviljat statliga anslag till koloniträdgårdsverksamheten. I det samman hanget kan nämnas att Leif hade en ovanlig och kreativ egenhet, att skjuta upp allt till sista minuten, vilket resulterade i språngmarsch till en brevlåda med sista tömning. Egentligen ovidkommande för allt detta gav konkreta och goda resultat. Och stödet från staten finns än idag. Det var bland annat tack vare Leifs egen skap som skicklig retoriker, därtill med en suve rän språkkänsla, som koloniträdgårdsrörelsen och fritidsodlingens organisationer kunde göra sina röster hörda. På samma sätt var Leifs språkkunskaper en tillgång även i den internationella koloniträd gårdsrörelsen med kongresser och seminarier i många europeiska länder. Ett engagemang som ledde honom ända till Japan för att där propagera för koloniträdgårdsverksamhet. Hann Leif då själv odla med så många järn i elden? Under en period var han med sin familj kolonist i Söderbrunn i Stockholm … och den egna täppan på Lidingö har nog aldrig varit kal. I takt med att förbundets verksamhet blev mer omfattande anställdes bland annat personal med odlings-, organisations- och ekonomikompetens. I ett par omgångar flyttade förbundet till större och mer ändamål senliga lokaler. Vi fyra blev arbetskamrater vid olika tid punkter och under mer än 20 års samarbete kom vi att bli ett väl sammansvetsat gäng. Utan Leifs driftighet och envishet hade inte FOR stått i framkant – och Koloniträdgårds rörelsen inte varit så accepterad som idag.

Leifs bästa miljötips i alla sammanhang var: Köp inte! Odla själv! Det var Leifs budskap i många intervjuer genom åren om

TILL MINNE AV ÖRJAN SJÖDIN

Förbundsordförande 2020–2024. På sin lott i Skarpnäcks koloniträdgårds förening odlade Örjan Sjödin allra helst tomater i olika storlekar och färger. Som förtroendevald inom Koloniträdgårdsför bundet ägnade han mycket tid att med stort engagemang jobba för att utveckla både förbundets verksamhet och kolonirö relsen som helhet. När jag träffade Örjan första gången var han ordförande i sin egen förening, den största Stockholm. Därefter blev han ordförande för Stockholms Koloniträdgår dar (då: FSSK, Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar) där han bland annat jobbade för att hitta mark för nya koloni områden och initierade ordförandeträffar för att underlätta utbyte av erfarenheter mellan olika föreningar. 2019 blev Örjan invald i förbundsstyrel sen och jag började lära känna Örjan via styrelsemöten och arbetsgrupper. Sedan dröjde det bara ett år innan han valdes till förbundsordförande, ett uppdrag han hade till april i år. Örjan var både lätt och rolig att samar beta med. Under hela hans tid som ordfö rande hade vi täta kontakter och han var ett utmärkt bollplank och samtalspart. Det var ett nöje att samarbeta med honom. Under hans ledarskap blev hela styrel sen mer aktiv och drev/utredde en rad frågor i olika arbetsgrupper som avlöste varandra. Mycket struktur för ledningen av förbundet kom på plats: en förbunds strategi, arbetsordningar för både styrelse och valberedning, ny policy för studie verksamheten, nytt upplägga för Årets koloniträdgårdsfrämjare, för att nämna några exempel. När han och jag utgjorde en arbetsgrupp så var det alltid lika roligt att ses, vi kompletterade varandra väl och det var lätt att nå mållinjen. Under denna tid lärde vi känna varan dra och det var med stor sorg jag tog emot beskedet om att Örjan helt plötsligt inte finns här bland oss mer. Nu blir det inga mer samtal, ingen mer fika och den där lunchen vi skulle ses på, kommer aldrig att blir av. Tack Örjan för allt du gjorde för Koloni trädgårdsförbundet och för kolonirörel sen. Tack för att du var en sådan fin vän, utöver att du var ordförande.

odling och odlingens organisationer. Men hans insatser för ko loniträdgårdsrörelsen och fritidsodlingen i stort var mer omfattande än så. Under åren 1978–1982 medverkade Leif som arkitekt SAR i Fritidsboendekommittén. Leifs arbete uppmärksammades av riks dagsmannen Lennart Andersson, dåvarande ordförande för Koloniträdgårdsförbundet. Detta ledde till att Leif anställdes som för bundssekreterare 1984 på förbundet, bland annat med uppdraget att förankra koloniträd gårdsverksamheten ännu mer i samhället. I rollen som förbundssekreterare skapade han ett stort kontaktnät inom myndighetssve rige och i forskarvärlden. Lantbruksstyrelsen var den myndighet som hanterade avgifter på handelsgödsel där en del av pengarna skulle återföras till hemträdgårdssektorn (dit koloniträdgårdsverksamhet räknades) för rådgivning och utveckling. Tack vare bland annat Leifs ansträngningar lyckades Koloniträdgårdsförbundet förhandla sig till en del av kakan, vilket man hade stor glädje av under ett antal år. Större resurser innebar att fler personer kunde anställas på förbundet och så småningom inrättades även tjänsten som generalsekreterare, med Leif på den posten. 1989 var Leif involverad i arbetet med att bilda FOR, Fritidsodlingens Riksorganisation med de styrande i de tre stora trädgårdssäll skapen; Koloniträdgårdsförbundet, Riks förbundet Svensk Trädgård och Sällskapet Trädgårdsamatörerna. Syftet var att stärka fritidsodlingen och skapa ett forum för alla trädgårdsorganisationer, stora som små. Tillsammans med andra trädgårdsorga nisationer deltog Koloniträdgårdsförbundet tidigt i de trädgårdsmässor som anordnades för fackfolk, i Sollentuna. Leif medverkade tillsammans med mässledningen i början av 1990-talet till att mässan blev öppen för allmänheten och så småningom flyttade till Stockholmsmässan i Älvsjö. Arbetet som medarrangör av trädgårdmäs sorna blev en del av FOR:s verksamhet med seminarier liksom mängder av föredrag, före läsningar och en omfattande trädgårdsråd givning på Rådgivningsgatan. Ända fram till sin pensionering 2011 var Leif starkt engagerad i FOR:s arbete som dess ständige sekreterare. Förutom att strida för att framhäva fri

Tack Leif, gode samtalspartner Ingrid Nordwall, Solveig Sidblad, Anders Nordmark, Lennart Pöppel

ULRICA OTTERLING GENERALSEKRETERARE

48

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24