Parkinsonjournalen_1_2025

TEMA REHABILITERING

Erfarenheterna som finns från de regioner och sjukhus som bedrivit en parkinson skola visar att det finns stora fördelar både för vården och för patienter och deras anhöriga. Parkinsonskolan avlastar vården genom kunniga patienter och anhöriga som dessutom ger värdefull återkoppling till vården. TEXT JENNY LUNDSTRÖM Parkinsonskolan avlastar vården

D en nationella Parkinsonskolan är en utbildning för personer som är nydiag nostiserade med Parkinson och deras anhöriga. Utbildningen togs fram 2013 i ett samverkansprojekt mellan Parkinson förbundet och vården − lä kare, sjukskö terskor och fysioterapeuter med erfarenhet av Parkinson. Det är den ideella Vårdföreningen Movement Disorders, VfMD, som äger konceptet och ska utbilda nya hand ledare i utbildningsmaterialet ungefär två gånger per år. Syftet är att kunna erbjuda alla patienter och anhö riga en likvärdig utbildning oberoende av var man bor i landet. Fokus är på hur patienter och anhöriga ska kunna förbättra sin livskvalitet. Parkinsonskolan inriktar sig inte på själva sjukdomen i sig, utan på hur man lever med den på bästa sätt. Vid undersökning i Parkinson förbundets 24 länsföreningar har det framkommit att Parkinsonskolan inte finns att tillgå i flertalet av lan dets regioner eller större sjukhus. – I SKÅNE HADE vi en fungerande parkinsonskola men den finns såvitt jag vet inte längre, säger vice för bundsordförande Monica Vikingsson. I Västernorrland finns ingen parkinsonskola, med delar länsordförande Mona Creutziger. Inte heller i Skaraborg, svarar länsordförande Sören Hovler och vice länsordförande Leif Hellgren. – Men vi hjälper till så att några av våra sjuksköter skor i länet får utbildning för specialisering på Parkin son. Det hoppas vi mycket på, meddelar Hovler och Hellgren. Carina Hellqvist var en av de drivande när den

nationella Parkinsonskolan infördes för tolv år sedan. Hon är adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet och kursansvarig för specialistsjuksköter skeprogrammet i neurosjukvård. Hon är också parkin sonspecialicerad sjuksköterska. Carina berättar att det är tufft att driva den natio nella Parkinsonskolan för VfMD som är en ideell förening och där alla insatser sker utan ekonomisk ersättning. Det är upp till varje klinik om man vill sat sa på Parkinsonskolan eller ha någon annan modell av patientundervisning. Om en patient eller anhörig önskar att delta i Parkinsonskolan ska de kontakta sin behandlande klinik för att få information om var man kan få möjlighet till detta eller ges tillgängliga alter nativ. DEM SOM FÖRBUNDET talat med inom vården har sagt att det i dagsläget dessvärre varit svårt på grund av bristande resurser att kunna hålla Parkinsonskolan för patienter och anhöriga. Detta trots ett mycket bra handledningsmaterial. Klart är att konceptet med den nationella Parkin sonskolan och att ha utbildad vårdpersonal för att informera och ge kunskap till patienter och anhöriga är ett framgångsrikt recept. Men det krävs att skolan står på stabil grund, det vill säga inte bara bygger på att eldsjälar i ideella organisationer ska hålla i den. Det är dags att ta tag i detta och aktualisera frågan på nytt och nu när Parkinson även har blivit ett natio nellt programområde i Sverige kan sakfrågan hän skjutas till den nationella arbetsgruppen, NAG, för att se hur en nationell parkinsonskola bättre kan imple menteras i vården. För den är viktig, mycket viktig! «

VAD SKA DEN HETA?

w Vi frågade AI och svenska ChatGPT om förslag på namn för en nationell par kinsonskola 2.0. Här kommer några av förslagen. w Lärande om Parkinson: Kunskap och stöd w Parkinson: Styrka och gemenskap w Navigera livet med Parkinson: Strategier och resurser w Parkinson: Förstå else och hopp w Stöd och informa tion för Parkinson patienter w Leva med Parkin son: Verktyg för väl befinnande w Kunskap är styrka: Vardagen med Parkinson w Parkinson: En resa mot bättre livskva litet

30 PARKINSONJOURNALEN NR 1 2025