Parkinsonjournalen_3_2024

PARKINSONFONDEN

Diabetesmediciner kan skydda hjärnan Forskare i Lund undersöker hur mediciner mot diabetes skyddar hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Målet är nya behandlingar som påverkar hjärnans blodkärl för att sakta ner sjukdomen. Forskningen kan också förklara mekanismer bakom kostens påverkan på sjukdomens utveckling. I vår hjärna finns 650 km blodkärl som försörjer hjärnan med syre och näring. Men blodet kan även bära med sig skadliga ämnen. För att skyd da hjärnan finns blod-hjärnbarriären, ett slags brandvägg mellan blodkärl och hjärnvävnad. Bar riären styr vilka ämnen som får passera från blodet till ler som bygger upp barriären förändras, skyddet blir svagare och barriären blir mer genomsläpplig. NÄR PARKINSONS SJUKDOM kombineras med diabetes förvärras skadan på blod-hjärnbarriären. Forskarna har upptäckt att dessa förändringar på barriären sker redan vid tidig Parkinsons sjukdom.

hjärnans vävnad, vilket skapar en säker och häl sosam miljö för hjärnans celler. Forskarna har under sökt hur blod-hjärnbar riären påverkas vid typ 2-diabetes och Parkin sons sjukdom, under led ning av professor Gesine Paul-Visse vid Lunds uni versitet. – Vi ser att blod-hjärn barriären skadas både vid diabetes och Parkinsons sjukdom, säger Gesine. Samspelet mellan de cel

– Våra studier visar på förändringar i hjärnans blod kärl redan innan hjärnans nervceller börjat ta synlig skada. Framför allt pericyter, celler som ger ett viktigt skydd i blod-hjärnbarriären, är påverkade redan inn an vi kan se att de nervceller som producerar dopa min har förlorats, säger Gesine Paul-Visse. Pericyter är blodkärlens väktare, specialiserade cel ler som övervakar blodkärlens väggar mot insläpp av skadliga ämnen. De signalerar även vid problem, till exempel infektion eller vid diabetes. Till forskarnas förvåning visade det sig att pericyter larmar tidigt vid Parkinsons sjukdom, bland annat genom att skicka inflammatoriska signaler. – Inflammatoriska signaler kan vara farliga för nerv cellerna och deras livsmiljö, förklarar Gesine. Därför vill vi undersöka om vi kan förändra pericyternas

Blodkärl (turkos) med en pericyt (röd) som ger skydd i blod-hjärnbarriären. FOTO: CAROLINA BUIZZA

Stiftelsen Parkinsonförbundets forskningsfond

lovande forskare i Sverige och du försäkrar dig samtidigt om att nya och viktiga forskarrön snabbare kommer till nytta för dig själv och alla andra drabbade. Parkinsonfonden har ett 90-konto, som kontrol leras genom Svensk Insamlingskontroll. ekonomi@parkinsonfonden.se – mejla hit för ekonomiska frågor anslag@parkinsonfonden.se – mejla hit för anslag och vetenskaplig rapportering Plusgiro: 90 07 94-9 Bankgiro: 900-7949 Swish: 123 900 79 49

Parkinsonfonden arbetar för ett bättre liv med Parkinsons sjukdom. Ett bidrag till oss ger nya möjligheter att bromsa sjukdomen, åter skapa förlorad funktion, ställa tidigare diagnos, lindra symptom och ge förbättrad vård. Genom ditt bidrag till Parkinsonfonden stöder du

Ordförande: Stefan Åsberg Adress: Box 24 217 104 51 Stockholm

Telefon: 010-332 22 62 E-post: info@parkinsonfonden.se www.parkinsonfonden.se

20 PARKINSONJOURNALEN NR 3 2024