Pionjärerna

Pionjärerna

Jag tror att internationella kontakter och samarbete är jätteviktigt. Nu minskar världen med stora steg och vi får kontakt med fler människor. I och med att man skriver artiklar får man kontakt med människor i USA och England. Det internationella utbytet är viktigt för att vidga vår kunskap och delge vår kunskap också. Jag skulle önska att fler arbetsterapeuter vågar åka ut när vi har WFOT-kongress till exempel, vart 4:e år. Och inom de egna grupperna finns det ju specialister i de andra länderna. Sedan får man inte glömma de nationella mötesplatserna. Man får se till att träffa varandra. Ibland är arbetsterapeuterna lite tysta av sig. De är jätteduktiga, men de vågar inte tro på sig själva. Jag kom med som dansk delegat i WFOT INGRID PÅHLSSON Det internationella samarbetet började 1952. Jag hade sådan tur att jag kom med som dansk delegat i WFOT. Det låter arrogant, men det beror på att jag hade så mycket kontakter i Amerika. Willard & Spackman var mycket aktiva inom startandet av det internationella. Delegat från Danmark var jag i två gånger fyra år, sedan får man inte vara mer. Jag var först vice ordförande och efter det ordförande. Det var man i fem år, så jag satt som WFOT:s ordförande från -62 till -67.

Helen Willard , 1894–1980 och Clare S Spackman , 1909–1992, var båda pion järer inom arbetsterapi. De skrev tillsammans den för sta läroboken i arbetsterapi, Principles of Occupational Therapy , år 1947. Boken kallas numera helt enkelt ”Willard & Spackman”. Helen Willard blev 1935 rek tor för Philadelphia School of Occupational Therapy, som senare uppgick i Uni versity of Pennsylvania. Hon var också en av grundarna av WFOT 1952 samt ordförande i USA:s nationella organi sation för arbetsterapeuter AOTA 1958–61. Clare S Spackman var också verksam som lärare vid University of Pennsylva nia. Även hon spelade en avgörande roll i bildandet av WFOT, där hon satt i sty relsen 1952–62, de sista fem åren som ordförande.

Sedan kom Japan in i bilden när de började med sina robotar

KERSTIN SANDBERG I och med att vi var väldigt framstående på hjälpmedel i Sverige hade vi mycket besök från en massa länder. Och jag blev inbjuden till olika länder för att föreläsa kring handikapp- och bostadsanpassning. Jag var i Israel två gånger och föreläste. Sedan kom Japan in i bilden när de började med

87