Arbetsterapeuten-2-2025

k Multicontext approach … i stället för att öka svårig hetsgraden i en aktivitet fokuserar man på att kunna använda samma strategi i olika sammanhang.

om personen drar nytta av ledtrådar. Valet av akti vitet ska utgå från vad personen vill och behöver göra, men också vara på rätt komplexitetsnivå för att synliggöra vilka problem den kognitiva ned sättningen orsakar. Under observationen an tecknar arbetsterapeuten med vardagliga ord vad som går fel. Det är viktigt att inte för tidigt fastna i orsaken. Att en person tar skinka på mackan i stället för ost som överenskommet kan bero på såväl bris tande uppmärksamhet vid instruktionen som ett plötsligt infall. När personen fastnar eller gör fel ger arbetsterapeuten ledtrådar till hur det går att ta sig vidare. Beroende på hur specifika ledtrådar som ”Nyckeln är att få fram vilken insikt om problem som finns. Det är nummer ett.” krävs går det att avgöra hur medveten personen är om sina problem och vilken förmåga hen har att använda olika typer av strategier. – Nyckeln är att få fram vilken insikt om problem som finns. Det är nummer ett. Sedan handlar det om vilken typ av fel som görs och om man kan benämna det som uppmärksamhet, informationsbearbetning och så vidare.

Sedan början av 1980-talet har Ann Björkdahl arbetat med hjärnskaderehabilitering och för drygt tio år sedan skrev hon boken Kognitiv

rehabilitering . Nu har hon precis kommit med uppföljaren Praktisk tillämpning inom

kognitiv rehabilitering som foku serar på interventioner. Men för att kunna välja rätt intervention krävs en bra bedömning och enligt Ann Björkdahl är observation i aktivitet grunden för det. – Det finns inga instrument eller tester

som egentligen kan spegla alla tre aspekterna av den kognitiva nedsättningen. Och de som finns säger väldigt lite om graden av problemet eller hur det yttrar sig i verkligheten – och om vad man ska göra. Hon konstaterar att till exempel ett screening instrument som MoCA-test tydliggör att det finns problem, men att det är svårt att omsätta resultatet praktiskt, för att till exempel göra en adekvat vård planering eller välja lämpliga interventioner. Och tillägger att även om ett test visar på nedsatt exeku tiv funktion behöver inte det vara hela sanningen. Dålig uppmärksamhet kan vara boven. – Har du dålig uppmärksamhet hör du kanske inte riktigt frågan eller tar inte in hur du ska göra upp giften enligt instruktionen. Har du mycket nedsatt uppmärksamhet kan du få fel på alla uppgifter. I stället förespråkar hon att man bedömer kogni tivt fungerande genom observation i aktivitet, med tillägg av dynamisk bedömning för att få svar kring

Graden av medvetenhet, eller insikt, avgör vilka interventioner som är aktuella. En person kan ha insikt om sina minnesproblem, men kopplar inte svårigheterna i vardagen till den kogni tiva nedsättningen utan söker andra för klaringar. Resultatet blir att hen inte kan eller vill kompensera för nedsättningen själv, och då behöver någon annan hjälpa till. En annan person har förmågan att koppla ihop när det blir tokigt i var dagen med sina minnesproblem, men

16