Arbetsterapeuten-2-2025

TEMA: KOGNITION

Men när bedömningen väl är gjord, hur väljer man intervention? I sin nya bok lyfter Ann Björkdahl fram olika evidensbaserade interventioner och sät ter in dem i en svensk kontext. Utgångspunkten vid interventionsvalet är: graden av insikt, inlärnings förmåga, typ av kognitiv nedsättning och svårig hetsgraden på nedsättningen. Målen för rehabilitering behöver alltid utgå från personen, vad den vill och behöver göra i sin vardag. Men samtidigt finns det en ekonomisk verklighet att förhålla sig till. – Kan vi göra en liten insats som gör att man kan klä på sig själv behöver inte hemtjänsten komma på morgonen. Utan de kommer bara var tredje dag och hjälper till med duschning. Då har man ju vunnit även i ekonomi. Hon fortsätter: – Ibland kan det bli lite konflikt.

där man i stället för att öka svårighetsgraden i en aktivitet fokuserar på att kunna använda samma strategi i olika sammanhang. Det kan vara att först använda en checklista för att få med sex ingredien ser i en grönsallad, för att sedan göra en fruktsallad med sex frukter. – Nästa aktivitet kan vara att packa en väska med sex saker. Det är helt annorlunda än att göra sallad. Men själva grejen, att få med alla saker man behöver, är den samma och stödet som används en checklista. Slutligen kanske det handlar om att göra sex olika ärenden på stan. Ann Björkdahl säger att en av de stora utmaningarna när det gäller kognitiv rehabilitering är vem som ska genomföra interventionerna. Vårdtiderna inom slu tenvården är korta och såväl den öppna specialist vården som primärvården har begränsade resurser.

”Har personen medvetenhet om sina problem handlar det alltid om strategier.”

Patienten skulle kanske hellre kunna ha trevligt under dagen och klara att vara ute på internet, svara på mejl eller vara med i någon community än att lägga sin kraft på att klä på sig.

Dessutom måste alla överrapporteringar fungera. Hon har inget svar på frågan, men tror att arbets terapeuter måste bli tydligare med att det behövs tid och resurser för såväl observationer i aktivitet som för interventioner. Det kan vara en viktig investe ring för samhället och personens livskvalitet. – Vi behöver nog vara lite mer på barri kaderna.

Ett sätt att underlätta valet av intervention är att använda ett generellt beslutsträd, ursprungligen framtaget av amerikanska forskare. I boken åter finns också specifika beslutsträd, eller flödes

scheman, för val av inter vention vid olika typer av kognitiva nedsättningar. Därtill presenteras ett stort antal användbara och evidensbaserade interventioner. – Har personen med vetenhet om sina pro blem handlar det alltid om strategier. För strategier gör att man

Hon hoppas att arbetsterapeuter ska kunna använda boken nästan som en manual för kognitiv rehabilitering, men poängterar att det också krävs såväl utbildning som övning. Avslutningsvis tycker hon att även den som inte jobbar med kognitiv reha bilitering har nytta av att läsa boken: Hur lätt kan personen jag möter ta till sig instruktioner, komma ihåg dem – och har hen förmågan att genomföra eventuella övning ar? Klarar hen att delta i en gruppaktivitet? Kommer orto sen bara att ligga oanvänd? – Kognitionen spelar alltid roll. Man behöver ha med den i all rehabilitering. ¶

kan bli mer obero ende i många olika situationer. I boken går Ann Björkdahl även igenom olika peda gogiska metoder, bland annat multi context approach

18