Arbetsterapeuten-2-2025

TEMA: KOGNITION

”Observation och aktivitetsutförande kan väga tyngre än antalet poäng på testerna.”

ara Svensson plockar ihop underlag och lägger i mappen inför hembesö ket. Hon är arbetsterapeut på Fosietorps vårdcentral i södra Malmö och gör minst två kognitiva bedömningar i veckan. Sedan drygt ett år använder hon RUDAS-S ( The Rowland Universal Dementia Assessment Scale, svensk version ) vid kognitiva bedömningar. Testet fungerar oavsett språk, kultur, och utbildningsbakgrund och går för hållandevis snabbt att genomföra. När hon började använda RUDAS som bedömningsinstrument var den spontana känslan att personerna slapp nade av, situationen avdramatiserades. Eftersom hon inte ställer direkta kon trollfrågor uppfattades inte heller be dömningen som en testsituation. – Jag inleder med att personen får upprepa varor på en inköpslista. Testet ger en bred bedömning och är lätt att tolka och undviker fel vid översättning ar, exempelvis innehåller det inte verb som behöver förklaras med flera ord på modersmålet. Hon använder RUDAS vid de flesta kognitiva bedömningar oavsett om per sonen är inrikes- eller utrikesfödd. Det

händer också att hon gör andra val av kog nitiva tester. I samband med att RUDAS infördes gick hon en kurs via Kog nition och migration-­

enheten i Malmö. Hon har även fått utbildning i Multi cultural cognitive examination , MCE-S. Det är ett ”paket” som testar minnesfunktion, språkförmåga och visuospatial förmåga där förutom RUDAS tre tilläggstester ingår. Fördelarna med att göra kognitiva tester hemma hos personerna är många, säger hon. – Jag väger in de små detaljerna i be dömningen. Det handlar alltid om en samlad bedömning av hela situationen. Testerna och att observera, både perso nen och miljön och lyssna in vad som sägs och kanske inte stämmer överens med hemmiljön. Hon tittar på exekutiva funktioner, perception, uppmärksamhet, kommu nikation och interagerande. Oftast är det bra att ha med anhöriga vid anamnesen som kan bekräfta att det som sägs stämmer, säger hon.

Sara Svensson behöver ingen tolk på hembesöket hos 86-åriga Susanne, hennes svenska är alldeles utmärkt.

– För att få en demensdiagnos krävs att personen sviktar aktivitetsmässigt. Observation och aktivitetsutförande kan väga tyngre än antalet poäng på testerna. Det är en fördel att följa personer under en längre tid, påpekar hon. Hon tittar i sina anteckningar och konsta terar att i det här fallet hade tidigare bedömning inte visat på kognitiv svikt,

20