Arbetsterapeuten-2-2025

TEMA: KOGNITION

– Då fungerar jag som en kontakt person och fångar upp hur behovet av insatser från habiliteringen ser ut – och så gör vi en habiliteringsplan tillsammans. Den arbetsterapeutiska delen av jobbet handlar till stor del om rutiner och struktur – och att hitta vägar till en bättre aktivitetsbalans. – Merparten av dem jag träffar har ett behov av förutsägbarhet i vardagen. De har ofta en begränsad ork och upp lever att vardagens aktiviteter tar väl digt mycket energi. Utgångspunkten är ofta att göra en ”stresskartläggning” för att ta reda på hur personens vardag ser ut. – Vad är det som ger energi? Vad mår

måga att hantera vardagens aktivite ter. Här blir det väldigt viktigt att ha strategier och livlinor för att kunna vända situationen till det bättre. Det kan till exempel handla om att ha per soner att kontakta. Efter kartläggningen går arbetstera peuten och brukaren igenom vilka in satser som kan vara aktuella. Ibland räcker det med avgränsade insatser, till exempel att personen vill gå en diagnosfördjupning för att få bättre kunskap om sin funktionsnedsättning. Eller att hen behöver stöd med rutiner för vissa specifika uppgifter. Till exem pel upplever många av personerna Linda möter att det är väldigt energi krävande att duscha: Hur länge är

”Merparten av dem jag träffar har ett behov av förut sägbarhet i vardagen.” LINDA KEMI

lagom (inte flera timmar), vilka moment ingår och i vilken ordning? Hur ofta är lagom att duscha? Och hur gör jag om jag ska duscha någon annanstans än hemma? Automatisering och generalisering kan vara svårt för den som har autism. – Det kan handla om att planera in duschen till en tid på dagen när man har mer energi. Eller om att man behöver dela upp duschen i moment, så att man kanske tar hårtvätten på helgen när man är ledig. Hon fortsätter: – Många är hjälpta av att få en arbetsordning som beskriver vilka moment som ingår och i vilken ord ningsföljd. Men man kan också behöva kombinera med ett tidshjälpmedel för att veta hur länge man egentligen ska schamponera håret eller tvåla in kroppen.

jag bra av? Vad är jag bra på? Men vi försöker också identifiera utmaningar i vardagen. Vad är det som tar? Vilka svårigheter har jag? Hon fortsätter: – Sen jobbar vi för att, så långt det är möjligt, få till balansen i vardagen. Så det är både en kartläggning och ett samtal kring strategier. En viktig del är att öka förståelsen för hur stress påverkar förmågan att utföra vardagens aktiviteter. – Hur märker du ökad stress? Hur märker din om givning det? Hur påverkas måendet? Hur påverkas ditt vardagsfungerande? Det kan till exempel handla om förmågan att hantera hemsysslor, men också om personlig vård och fritiden. För att synliggöra stressnivån använder sig Linda Kemi av ett symboliskt trafikljus. När allt är bra lyser det grönt, men det gäller att känna igen tecknen på att det börjar slå om till gult – och att ha strategier för att komma tillbaka till grönt. – Sen har vi det röda läget, när det är kris, kaos och krasch. Det är då brukarna mår som sämst med ökad oro, ångest och stress – och man har oftast lägre för

Att fylla på med energi och äta regel bundet är andra utmaningar för bru karna. Sensoriska svårigheter kan göra det jobbigt med smaker och konsistenser. – Många har svårt att äta på

UMEÅ

26