Arbetsterapeuten-2-2025

När Johanna ser att Leif har lite svårt att hantera sin telefon med högerarmen i ortos kommer hon genast med en lös ning. Med ett kardborreband på baksidan av mobilen och andra delen på ett band runt låret kommer luren att ligga stilla så att han kan trycka och svajpa utan problem. Träningsveckan har fokus på framtiden med den nya handen. – När de kommer tillbaka efter tre veckor handlar det om att, utifrån COPM, komma i gång med så många aktiviteter som möjligt. När de åker härifrån ska de ha fått tilltro till att handen kommer att vara användbar. Om de har tilltro, kommer de att fortsätta utmana handen och få bra användning av den. Det är ett exem pel på resultat av forskning vi bedrivit. Johanna Wangdell tog examen 1993 och disputerade 2013. Sedan början av 2000-talet har hon jobbat med ryggmärgsskadade. I bör jan av karriären mötte hon mestadels nyinsjuk nade, men i dag jobbar hon nästan enbart med rekonstruktioner. – Ryggmärgsskaderehabiliteringen är mitt hjärta. Eftersom det är så få arbetsterapeuter och fysioterapeuter i världen som arbetar med den här typen av operationer har de blivit ett tajt gäng som delar erfarenheter med varandra, både online och när de ses på konferenser. Johanna är dess utom ordförande för arbetsterapeuternas special interest group i International Spinal Cord Society, Iscos , samt har ”När de åker härifrån ska de ha fått tilltro till att handen kommer att vara användbar.” suttit med i organisationens educational committee. Det var också genom Iscos hon fick reda på att WHO skulle driva ett projekt kring ryggmärgsskaderehabilitering i Ukraina. Första krigsvintern 2022–2023 åkte hon till Rivne i västra Ukraina och arbetade där i fem månader tillsammans med ett internationellt team. Då kom de gamla erfarenheterna av nyskadade väl till pass. kk

Patienterna kommer från hela Sverige samt Island. Men för att de ska slippa åka till Göteborg för en bedömning åker teamet ut till andra sjuk hus och har mottagningar. Upplägget är bedöm ning på hemorten, en operationsvecka på CARE,

följt av rehabilitering i hemmet och efter tre veckor en träningsvecka på CARE. Uppföljningar görs vid tre, sex och tolv månader efter operationen. Operationerna görs på tis dagen och sedan börjar rehabiliteringen direkt på onsdagen. Hjärnan behöver ”programmeras om” för att lära sig styra handen med sina nya funktioner. – Det är ganska vanligt att vi har både patienter och an höriga som gråter här på onsdagsmorgnarna – när vi drar i gång och man rör handen för första gången sedan man fick sin skada. begränsningarna som uppkommer efter ingreppet. – Hur kan jag göra så att den här personen kan vara så aktiv som möjligt med en ortos på handen? Veckorna innan operationen frågar vi: Vad kommer att bli ett problem för dig när du inte kan använda din hand? Vi säkerställer att de kan sköta sin telefon, att de kan äta, att de kan köra sin rull stol. Om de kan kateterisera sig själva i vanliga fall ser vi om det finns något vi kan göra för att underlätta det. Eller vad är det som är viktigt för personen? Under operationsveckan fokuserar arbetsterapeuterna, utöver funktionsträningen, även på att minska aktivitets

41