Arbetsterapeuten-2-2025

FOTO: PRIVAT

Johanna Wangdell har varit i Ukraina tre gånger för att bygga upp landets ryggmärgsskaderehabilitering. Här tillsam mans med sina ukrainska kollegor.

kanske också var kopplad till ett bilbatteri … Ändå orkade de med alla förändringar på jobbet. Efter den första turen i Ukraina har Johanna varit tillbaka två gånger, fast inte till samma ställe. Första återbesöket höll hon utbildningar och handledde arbetsterapeuter på sjukhuset i Lviv. Hon berättar att 320 arbetsterapeuter del tog och så många hade aldrig samlats tidigare i Ukrainas his toria. Senast nu i november var hon med och ordnade den första nationella ryggmärgskadekongressen i Ukraina som samlade 350 personer fysiskt och 2 000 online. – Jag är otroligt imponerad av mina kollegor. Deras mot ståndskraft och driv ger hopp om mänskligheten. Vi grinar ihop för lite förändringsarbete här hemma … men måste man, klarar man otroligt mycket mer. Hon tillägger att de ukrainska kollegorna till och med vill ta sig tid att bedriva kvalitetsarbete och publicera sig veten skapligt om hur de förändrat arbetssätt och vad de åstad kommit. – Inte nog med allt arbete med patienterna, de tänker direkt på hur de kan visa det vetenskapligt också. Det är häftigt. Johanna vill gärna åka tillbaka i sommar, med det är osäkert om det går med tanke på att de senaste resorna finansierats av numera nedlagda USAID och att USA dessutom lämnar WHO. Lägg till det allvarliga läget på plats. Men kollegorna i Ukraina kämpar på och den här morgonen pratade Johanna i telefon med en av arbetsterapeuterna som ska skicka in ett abstract till Iscos-kongressen i Göteborg i oktober. Samtidigt går arbetet på CARE vidare. Johanna peppar Leif att testa spetsa en imaginär potatis med gaffeln och säger att han kommer att kunna äta med höger hand igen. – Det låter som ljuv musik, säger Leif som redan lyckats få till rörelsen. ¶

Leif ser fram emot att kunna äta med högerhanden igen.

– Det var ett sömnigt sjukhus dit veteraner kunde komma och ha det lite gött en gång per år. Vårt uppdrag var att lära om till modern evidensbaserad och klientcentrerad rehabi litering. Hon blev enormt imponerad av sina ukrainska kollegor, inte minst med tanke på att arbetsterapeut är en ny professi on i landet. Om en arbetsterapeut på en spinalenhet i Sverige ansvarar för fem patienter så hade de femtio. För att kunna ansvara för så många patienter behöver de ukrainska arbets terapeuterna arbeta genom andra, både arbetsterapi biträden och framför allt anhöriga. – Trots att vi lade till sex timmar utbildning i veckan på den redan höga arbetsbelastningen sa de bara: Ge oss mer, det här är en så fantastisk möjlighet för oss att lära. Utöver utbildningen bestämde sig den ukrainska personalen för att gå kvällskurser i engelska två gånger i veckan för att minska behovet av tolkar. Och utanför sjukhuset pågick vardagen med flyglarm och ständiga strömavbrott. – När de kom hem skulle de koppla bilbatteriet till tvätt maskinen för att kunna tvätta kläderna så att barnen kunde gå på fotbollsträning. De skulle laga mat på en spis som

42