Arbetsterapeuten-2-2025

KOLL PÅ 3

kollektivavtal

korta om

Arbetsrätt De arbetsrättsliga lagarna – som till exempel arbetsmiljö-, arbets tids-, diskriminerings-, förtroen demanna-, föräldraledighets- och semesterlagen – styr förhål landet mellan arbetsgivare och anställda . Lagarna är ramverket på den svenska arbetsmarknaden, men kan i vissa delar ersättas eller kompletteras av kollektivavtal.

Kollektivavtal Kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund utgör de ge mensamma spelreglerna på arbetsmarknaden . Avtalen är branschanpassade och listar rättigheter som lönerevision, tjänstepension, semesterdagar och försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet. Kollektivavtal för handlas regelbundet om för att motsvara nya villkor och behov.

Anställningsavtal Anställningsavtalet är individuellt och i det kan man komma över ens om extra förmåner för dig som arbetstagare. På arbetsplat ser utan kollektivavtal måste du själv förhandla om alla arbets villkor, utöver de arbetsrättsliga lagarna. Om kollektivavtal saknas är det viktigt att ditt anställnings avtal reglerar allt som annars regleras av kollektivavtal.

Kollektivavtal utjämnar styrkeförhållandena

De flesta av Sveriges Arbetsterapeuters medlemmar jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal. Men varför är kollektivavtal så viktiga, egentligen?

gentemot arbetsgivaren, och kan få igenom bättre villkor, säger Elsa Dahlgren. Hon fortsätter: – Om det blir en konflikt representerar vi en

Eftersom de flesta medlem marna i Sveriges Arbetsterapeu ter jobbar i kommun och region omfattas de av kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) . AB är ett tills

– Flera förmåner, som till ex empel tjänstepension, övertids ersättning och extra semester dagar är reglerade i kollektiv avtal. Men på en arbetsplats utan kollektivavtal bestämmer arbetsgivaren ensidigt vilka villkor som gäller, utöver de arbetsrättsliga lagarna, säger Elsa Dahlgren, central ombuds man på Sveriges Arbetstera peuter. Hon förklarar att kollektiv avtal är ett komplement till lagar inom arbetsrätten och innebär att arbetsgivare och fackför bund förhandlar för att komma överens om gemensamma spel regler på arbetsmarknaden. Elsa Dahlgrens rekommenda tion är att kolla upp om en po

tentiell arbetsgivare har kollek tivavtal – då kan man vara trygg med att arbetsvillkoren är säkra och gäller för alla. – Med starka fackförbund blir avtalen oftast bra. Men man kan förstås ha olika hjärtefrågor och då är det viktigt att kolla vad arbetsgivaren erbjuder i olika frågor. Just nu pågår en stor avtals rörelse (se faktaruta). Över 500 kollektivavtal löper ut i år och ska omförhandlas. Avtalsrörel sen berör nästan hela arbets marknaden, och stora delar av de över hundra centrala parterna (arbetsgivarorganisa tioner och fackförbund) är en gagerade.

bart våra medlem mar och ger stöd i förhandlingar och arbetsrätts liga frågor. Icke-­ medlemmar om fattas av kollektiv

vidareavtal, men det ska förhand las om i år. I avtalsrörel sen represente ras förbundet av Akademikeralli ansen, som bland

L M

O

avtalen, men står ensamma vid tvister.

H

F

I K

O T

W

O :

S

U

P

T

O

N

annat vill se tydligare formuleringar kring

Förutom de centrala avtalen kan man ingå lokala kollektiv avtal på arbetsplatsen. Semes terväxling, att byta semester tillägg mot lediga dagar, är ett exempel på en extra förmån, som förhandlas fram av facket lokalt. Flextid är ett exempel på en överenskommelse som kan

kompetensutveckling, löne processer och återhämtning. Akademikeralliansen förhand lar tillsammans med flera andra stora fackförbund med arbets givarorganisationen SKR. – Kollektivavtalen gäller alla på arbetsplatsen, men ju fler vi är desto starkare röst har vi

46