Arbetsterapeuten-4-2022

20 godkända vårdförlopp Regeringen och SKR har en överenskom melse att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för olika sjukvårdsområden tillsammans med regionerna baserat på bästa tillgängliga kunskap. Nationella arbets grupper har i sam arbete med SKR hittills tagit fram 20 godkända vård förlopp, varav en generisk modell för rehabilitering och försäkringsmedicin. Regionerna arbetar vidare med införan det genom lokala arbetsgrupper, regionalt stöd och en stödfunktion vid SKR.

FOTO: ANKI WENSTER

– Vårdförloppen är prioriterade. Det finns statliga medel för hela införandeprocessen och det kommer att satsas ännu mer framöver, säger Kerstin Zettervall.

som ska genomföras. LAG får sedan uppdraget att ta fram en konkret hand lingsplan och vad som är specialist vårdens, primärvårdens och kommu nens respektive ansvar. Handlings- och kommunikations planen ska förankras i flera instanser innan verksamheterna tar vid, med stöd av sin chef och exempelvis vårdutveck lare. Hon säger att när det gäller uppfölj ningen jobbar man inom regionen med att uppdatera indikatorer som kvalitets register, där det finns stora brister, för att vårdförloppsinförandet ska kunna följas. Kerstin Zettervall ser arbetet med att införa vårdförloppen i ett längre per spektiv. De flesta regioner står ungefär på samma trappsteg som Skåne, det vill säga ingen har ännu infört vårdförlop pen i sin helhet. – Förhoppningen är att vårdför loppsinförandet ska ge en spridning av tydliga arbetssätt som kommer patienten och professionen till nytta i vardagen. Anki Wenster

Analyserna lyfter också brister i remissförfarande, tillgänglighet och delaktighet, och om möjlighet till kom petenshöjning inom vård och rehab. Som exempel nämner Kerstin Zetter vall vårdförloppet RA. Ett åtgärdsför slag i handlingsplanen är ett utbild ningspaket som arbetsterapeuter, fysio terapeuter och kuratorer på specialist mottagningarna ska kunna erbjuda kollegor i primärvården. En viktig del är också att man gör lika inom regionen och hon hoppas att kun skapsstyrningen på sikt kan bidra till ökad trygghet. – Det kan leda till att vårdsökande kan lita på alla verksamheter följer kun skapsstöden, nationella riktlinjer och erbjuder samma kvalitet oavsett sjuk hus eller vårdcentral. När gapanalysen avslutats och åt gärdsförslagen formulerats är nästa steg att förankra dessa hos LPO som godkänner och beslutar vilka åtgärder

– I det patientnära arbetet är vård planen grunden. Patienten ska vara involverad i utformningen och veta vilka åtaganden man själv respektive sjukvården har. Planen ska vara till gänglig på ett enkelt sätt, exempelvis via 1177, vilket saknas inom många verksamheter i dag. Men det är viktigt att man hittar lokala lösningar fram tills att digitala verktyg erbjuds. Samordning och fast vårdkontakt är andra delar som tas upp i analyserna. Det behövs också ett kunskapslyft för att man ska kunna knyta och hålla kvar patienten inom den nära vården, säger Kerstin Zettervall. – Primärvården har ett brett uppdrag och i flera vårdförlopp diskuteras möj ligheten att på ett effektivare sätt få till gång till regionala specialistkonsulter och även att kunna få hjälp ”med pa tienten i mottagningsrummet”. Även digitala ronder med specialister finns som förslag för att kunna hjälpas åt med komplicerade patientfall.

30