Arbetsterapeuten-4-2022

TEMA: NÄRA

Verkstad för att knyta ihop vården

I landets regioner jobbas det för fullt för att införa personcentrerade sammanhållna vårdförlopp för att öka jämlikheten och kvaliteten i vården. I Region Skåne stödjer arbetsterapeuten Kerstin Zettervall de lokala arbetsgrupperna i processen.

Gruppen ska fånga gapen i vårdkedjan. I det här steget kommer processledar na – Kerstin och hennes två kollegor – in som stöd. De leder och underlättar möten, guidar gruppen genom de olika stegen och med formell dokumen tation av gapanalyser, åtgärds förslag och handlingsplaner som arbetsgrupperna producerar som stöd till verksamheterna som ska börja jobba enligt vård förloppen. Hennes erfarenhet är att de behövs för att driva arbetet framåt. Det händer att hon möts av en skepticism och attityder som: ”Nej, inte ännu en pappersprodukt”. – Pandemin har också lett till att det finns en trötthet generellt hos vård personalen. Det är en stor utmaning att entusiasmera och få med alla på banan. Det handlar om att lägga fram uppdraget med införandeprocessen med både pepp och allvar. Och att trycka på att det handlar om nationella beslut som ska genomföras regionalt och vilken viktig uppgift det är. Ett gap som ofta lyfts är brister i att få till, enligt patientkontraktet, den så kallade sammanhållna vårdplanen och även tillgången till evidensbaserad patientinformation.

– Vi jobbar på bred front med person centrerade och sammanhållna vård förlopp. Det handlar i grunden om att nå en mer jämlik och personcentrerad vård, säger arbetsterapeuten Kerstin Zettervall som är hälso- och sjukvårds strateg i Region Skåne. För drygt tio år sedan lämnade hon det kliniska arbetet efter många år inom psykiatriområdet och har sedan dess haft chefsuppdrag och jobbat med utvecklingsfrågor på regional nivå. Nu tillhör hon enheten för kunskaps styrning och FoU i Region Skåne, men fungerar mer som processledare i sitt uppdrag med fokus på vårdförloppen. I vårdförloppen ingår, i de flesta fall, samtliga delar av vårdkedjan: från de but/upptäckt av sjukdom till utredning, behandling, uppföljning och rehabilite ring. De tas fram av nationella arbets grupper inom regionernas Nationella system för kunskapsstyrning, därefter har regionerna ansvar för införandet. Processen för detta sker i flera steg berättar Kerstin Zettervall. Lokala programområden (LPO) i regionen, får uppdraget att bemanna lokala arbetsgrupper (LAG). De kan bestå av alltifrån sju till 20 personer från specia listvården, primärvården, privata vård givare, kommuner och patientföre

trädare, och sätts ihop utifrån den kunskap och kompetens som krävs för respektive vårdförlopp. I Region Skåne har LAG startats för nio vård förlopp under 2021–2022,

SKÅNE

däribland för höftledsartros, RA, stroke och TIA. Hittills har patient företrädare rekryterats till sex av arbetsgrupperna. – Patientföreträdarna har en viktig roll, särskilt när det gäller att hålla exempelvis ge input om behov av vårdplaner och uppdaterad information och patientutbildningar. Kerstin Zettervall framhåller att LAG har ett tydligt syfte och uppdrag. De genomför gapanalyser, analyserar luckorna, tar fram åtgärdsförslag och stödjer klinikerna i vårdförlopps införandet. – Det skapas inga nya kunskapsstöd, däremot tar man ställning till, och granskar kritiskt hur det regionala arbetet ser ut. Har vi till exempel strokeenheter som uppfyller målen? Är patient och närstående med på resan? fokus på person centrering och

”Patientföreträdarna har en viktig roll, särskilt när det gäller att hålla fokus på personcentrering.”

kk

29