Arbetsterapeuten-4-2022

liv åt hjälpmedel

i gång en liten hjälpmedelsdistribution. Besökare från Sverige fick ta med sig hjälp medel i sitt bagage och själva reste de som rullstolsanvändare med flyget. I längden var det inte hållbart och idén om ett mer ordnat sätt att förmedla hjälpmedel växte fram. Hjälpmedel utan gränser såg dagens ljus 2013. Den ideella föreningen arbetar för att barn, vuxna och äldre med funktionsned sättning, i länder där hjälpmedel ännu inte är en självklarhet, ska få möjlighet till ett

Human Care och Trust Care. När hjälp medlen väl är på plats i mottagarlandet brukar HUG höra av sig till givarna och berätta hur det gått. Förutom Indien har föreningen skickat hjälpmedel till Kuba och Moçambique (se nästa uppslag). Mottagarna har HUG huvudsakligen hittat genom styrelsens egna nätverk. – Men i år ville vi göra en insats för Ukraina och letade aktivt, och har fått kontakt med en organisation som heter

FOTO: MICHEL OLOFSSON

aktivt liv. För två år sedan tog Helene Lidström över. Ett av hennes forsknings områden är just hjälpmedel, men engagemanget i HUG bottnar också i en vilja att bidra till en bättre värld. – Jag är så tacksam över att jag bor där jag bor och vill göra det där lilla extra för andra. Med min kunskap och slöseriet i Sverige med alla hjälpmedel som annars slängs, så handlar det både om det medmänskliga och ett hållbarhetsperspektiv. HUG får in hjälpmedel på tre olika sätt. Det kan vara

Agape som fraktade hjälp medlen med lastbil. De sam arbetar med organisationen Motivation i Rumänien, med rehabiliteringspersonal och personer med egen erfaren het av hjälpmedelsanvänd ning. Vårt stora dilemma är att transporter kostar väldigt mycket pengar. Flygfrakt är inte att tänka på och även båt är dyrt, men genom ett samarbete med shippingföretaget Shipco kan de minimera kostnader na eftersom de får skicka med hjälpmedel i containrar där det finns ledigt utrymme.

FOTO: PRIVAT

handlar om mycket mer än att få en pro dukt. – I styrelsen är vi främst fysio- och arbetsterapeuter och vår kompetens och förståelse behövs för att det ska bli bra i slutändan, annars skulle vem som helst kunna distribuera hjälpmedel. Det är viktigt att poängtera att vi inte ska tro att låginkomstländerna bara står där och säger: ”Ja!”. Vi måste vara lika professio nella som här hemma. En utmaning är att hjälpmedel många gånger är ovanligt i mottagarländerna och att personalen har liten erfarenhet av hur man använder dem på bästa sätt. – I Moçambique finns det till exempel inga arbetsterapeuter. För att överbrygga problemen har HUG bland annat skickat med instruk tionsfilmer för hur man använder en rolla tor – och jobbar med att sätta samman mer utbildningsmaterial. MOÇAMBIQUE. Ett skepp har kommit lastat till Maputo, bland annat med rollatorer från Nacka. Därefter vidaretransport till ett äldre boende på landsbygden. Läs mer på nästa uppslag.

GÖTEBORG. Fysiotera peuten Ulla Wiberg märker upp hjälpmedel på väg till Indien i Göteborgs hamn.

privatpersoner som inte längre behöver hjälpmedel eller förbrukningsvaror som de köpt, men som de inte vill kasta. Sedan är det från särskilda boenden och andra vårdinrättningar som har överblivna hjälp medel, exempelvis vid en nedläggning. – Det är inga personliga hjälpmedel. Vi tar inte emot förskrivna hjälpmedel som ska åter till hjälpmedelscentralen. Den tredje kategorin är nyproducerade hjälpmedel som skänkts direkt av företag. De är allra enklast att hantera eftersom de är oanvända och ligger i sina förpackning ar, bland annat har HUG fått rollatorer från

– De hjälper oss också att hämta grejerna i Stockholm och kör ner dem till Göteborg. Helene Lidström understryker att det är nödvändigt att ha bra kontaktpersoner i mottagarländerna. – Det krävs otroligt mycket administra tion för att få in hjälpmedel, även om det är skänkta varor. Och korruptionen gör att du måste ha en kontaktperson på andra sidan. Det handlar också om att hjälpmedlen ska användas på rätt sätt och komma till nytta. Helene Lidström lyfter fram att hjälpmedel är ett komplext område – det

37