Arbetsterapeuten_6_2024

vems villkor?

Mänskliga rättigheter, aktivitetsrättvisa – sociala rättigheter . Stora ord som kan kännas ganska avlägsna från vardagen. Men ord spelar roll. Tidningen mötte Margarita Mondaca och Lisette Farias Vera i ett samtal kring medmänskligt bemötande. Text: Pontus Wikholm Illustrationer: Mostphotos I bemötandet – när vi träffar en person i behov av arbetsterapi – spelar det roll hur vi ser på varandra. Kan vi se bortom att personen har risk för stroke orden. Det visar sig att den inledande frågan, det samtalet skulle handla om, träffar lite snett. Hej Margarita och Lisette! Vad är er definition på aktivitetsrättvisa? rika länder som försöker standardi sera och sätta alla människor i samma grupp. De teoretiska idéer som ligger till grund för aktivitetsrättvisa riske rar att bli vad en dominerande grupp säger att de är. Därför är det viktigt

eller inte har ett hem? Räcker det med en bedömning av personens intressen? Och kan vi utgå från att personen har ett val? Margarita Mondaca och Lisette Farias Vera på Umeå universitet res pektive Karolinska institutet var in bjudna för att tala om de här frågorna på förbundets frukostseminarium på Arbetsterapins dag. Båda är upp vuxna i Chile, Margarita disputerade i Sverige och Lisette i Kanada. I dag forskar och undervisar de här – alltid med frågor om mänskliga rättigheter i bakhuvudet. Efter seminariet talar vi om de stora

att fundera över hur aktivitetsrätt visa har definierats. Och av vem? Vems perspektiv återspeglas i defini tionerna? Vems gör det inte? Social rättvisa är bredare. Då inramar vi det som vi kallar problem inom sociala sammanhang i stället för att indivi dualisera sociala situationer, till exempel alkoholism eller hemlöshet. Orden är viktiga. Och blicken. Från vilket perspektiv ser vi saker? Det är komplext. Mycket att ta in och förstå – speciellt om man inte har djupdykt i frågorna under ett helt arbetsliv.

– Jag använder mig inte så mycket av det begreppet. Jag säger social rättvisa eftersom det handlar om sociala rättigheter. Man förlorar en hel del genom att begränsa det till aktivitet. Men man kan förstå social rättvisa ur ett aktivitetsperspektiv – hur ser man att sociala rättigheter uttrycks eller begränsas i vardagen i det människor gör? säger Margarita. Lisette är inne på samma spår. – Kritiken som ofta framförs mot aktivitetsrättvisa som begrepp är att det kommer från Global North – hög utbildade, vita, ofta kvinnor, från

kk

17