Grip on Life - Skogruk med hänsyn till vatten

KAPITEL 1 – LAGAR OCH SKOGSPOLITIK

EU-DIREKTIV EU:s medlemsländer har godkänt flera EU-direktiv för att motverka förlusten av biologisk mångfald. 5 EU-direktiv är viktiga eftersom de styr utformningen och förändringar av nationella lagar och regler. De EU-direktiv som främst berör skog och skogsbruk är vatten-, fågel-, art- och habitatdirektivet. Vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten (direktiv 2000/60/EG), även kallat vattendirektivet, 6 fastställdes under år 2000 och anger att det ska finnas tillräckligt mycket vatten av god kvalitet idag och för kommande generationer. Vatten är en gemensam resurs och vattendirektivet togs fram för att medlemsländerna ska förvalta vatten likartat. 7 Fågeldirektivet Bevarande av naturligt förekommande fågelarter inom EU:s medlemsländer är beskrivna i fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG). 8 Syftet med fågeldirektivet är att skydda alla fågelarter som förekommer naturligt i EU och för dem nödvändiga livsmiljöer. Fågeldirektivet syftar även till att minskning eller förlust av fågelarter ska motverkas. För att uppnå syftet med fågeldirektivet ska EU:s medlemsländer vidta de åtgärder som krävs för att fågelpopulationer ska upprätthållas eller återställas. 9 Art- och habitatdirektivet I art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) listas flera arter och naturtyper som EU vill bevara för att säkerställa den biologiska mångfalden inom medlems länderna. Arter listade i art- och habitatdirektivet bedöms vara skyddsvärda från ett europeiskt perspektiv. 10 Därför behöver samtliga medlemsländer hjälpas åt att skydda dessa arter och naturmiljöer eftersom fördel ningen av dem naturligt skiljer sig åt mellan länderna. Om någon bryter mot gällande lagar och regler kan den bli åtalsanmäld. 11 Natura 2000 Arbetet med Natura 2000 styrs av art- och habitat direktivet samt fågeldirektivet. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Syftet med nätverket är att värna om vissa livsmiljötyper samt växt- och djurarter som medlemsländerna kommit överens om att skydda. Varje land ansvarar för skyddet och vården av sina områden så att naturvärden bevaras. Natura 2000 utgörs av såväl land- som vattenområden och flera är även skyddade i form av naturreservat eller nationalparker. Några exempel på Natura 2000-områden är korkeks lundar i Portugal, alpängar i Österrike och bokskogar,

Illustration: Julia Kabell

Tjädertupp

myrar och älvar i Sverige. Tillsammans bildar Natura 2000-områdena sammanhängande livsmiljöer i form av ett ekologiskt nätverk. 12 En bevarandeplan ska finnas för varje Natura 2000- område och den utformas av respektive länsstyrelse efter dialog med markägare, kommuner och andra berörda. I bevarandeplanen finns områdets naturvärden beskrivna tillsammans med befintliga arter och livsmiljötyper. Planen innehåller även skyddsåtgärder och skötsel för att nå målen för området. 13 Ett Natura 2000-område bildas genom att respektive länsstyrelse tar fram förslag på lämpliga områden som granskas av Naturvårdsverket som i sin tur föreslår områden till regeringen. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige, 14 men det är regeringen som fattar beslut om att föreslå områden som ska upptas i Natura 2000- nätverket till EU-kommissionen. OMRÅDESSKYDD Det finns olika sätt att skydda skog. 15 Den som äger mark med höga naturvärden kan bevara den genom att anmäla intresse för formellt skydd (med ersättning) eller göra en frivillig avsättning (utan ersättning). Grundkravet för formellt skydd är att området ska ha höga naturvärden som bedöms ha särskilt stor betydelse för växter och djur. Naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal är några vanliga former av formellt skydd. Det formella består i att områdets naturvärden, genom beslut eller avtal, får ett tydligt juridiskt bindande skydd. Markägaren fortsätter oftast att äga marken i ett skyddat område och behåller även rätten till jakt och fiske. 16

GRIP ON LIFE

11