Grip on Life - Skogruk med hänsyn till vatten

KAPITEL 3 – AVRINNINGSOMRÅDE

Källor är unika miljöer och kan hysa olika hotade arter. Det kan finnas rödlistade kärlväxter som exempelvis myrstarr och älvstarr, eller rödlistade mossor som taiga krokmossa. Andra exempel på rödlistade arter som kan förekomma i källvattenmiljöer finns inom artgrupperna blötdjur, nattsländor, skalbaggar och tvåvingar. 30 Exempel på mänsklig verksamhet som hotar rödlistade arter i källmiljöer i skogen är terrängkörning, anläggning av skogsbilvägar och dikning. Om källan ligger på skogsmark får Skogsstyrelsen fatta beslut om biotopskydd för varje enskild källa om myn digheten bedömer att den behöver skyddas. Källor och källområden är exempel på hänsynskrävande biotoper som omfattas av hänsynsreglerna i skogsvårdslagens 30§. På jordbruksmark har källor och omgivande våtmarker ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken. Våtmarker Det finns många olika typer av våtmarker i skogen, både med och utan öppet vatten. Våtmarker har många funktioner: 31 De är viktiga för den biologisk mångfalden och kan hysa många ovanliga arter som är i behov av den särskilda livsmiljön som endast finns i en våtmark. Våtmarker kan även minska växthusgasavgången till atmosfären, ta upp närings ämnen och minska övergödningen.

De kan även jämna ut vattenflöden både genom att ta emot mycket vatten vid stor nederbörd och höga flöden, och behålla fukten vid torka. Mer information om våt marker finns i kapitel 4 Livet i och vid vatten . Sumpskogar och svämskogar Sumpskogar och svämskogar är unika skogar som är starkt präglade av vatten. De är känsliga för påverkan av till exempel dikningsåtgärder och körning med tunga maskiner. Svämlövskogar och svämädellövskogar är två exempel på livsmiljötyper som skulle behöva öka i Sverige. Svämskogar bildar artrika miljöer längs framför allt större vattendrag. Här är det viktigt att vattendragets nivå får variera naturligt under året så att marken tidvis står under vatten. För att inte granen ska kunna etablera sig krävs att marken står under vatten 25–30 dagar vart annat eller vart tredje år. 32 En stor andel av sumpskogarna, särskilt lövsumpskog, har också försvunnit på grund av utdikningar som gjorts historiskt med syftet att öka arealen jord- och skogsbruksmark. På Naturvårdsverkets webbplats kan man läsa mer om olika värdefulla naturtyper. 33

1

1

3

2

1

Illustration: Bo Persson

Utströmningsområde. Grundvattnet ( 1 ) kommer på sin färd nedåt mot vattendragen ( 2 ) att tränga upp till markytan på lokalt låglänta ställen. Dessa områden kallas för utströmningsområden ( 3 ) och är här markerat med röd färg.

GRIP ON LIFE

21