Grip on Life - Skogruk med hänsyn till vatten

KAPITEL 3 – AVRINNINGSOMRÅDE

PLANERA FÖR AVRINNINGSOMRÅDEN Att planera vattenhänsynen med utgångspunkt från avrinningsområden kan kräva samordning med andra fastighetsägare. Planeringen kan innebära att man behöver fundera på om det är ett avrinningsområde i större eller mindre skala man ska utgå från. Här finns dock ingen exakt vägledning, men avrinningsområdet man utgår från i planeringen behöver vara ”överblickbart” och ändå inte för litet. Små partiklar som kommer ut i vattenmiljöer kan färdas nedströms både snabbt och långt i diken, bäckar och större vattendrag – flera mil – så att endast begränsa området till några hundra meter blir för litet. Konkret kan planeringen innebära att man 34 • utgår från hur vattnet rör sig i landskapet och hur vattenkvaliteten och livsmiljöerna i vattnet kan påverkas uppströms och nedströms, till exempel av skogsbilvägar, diken och dikesrensning • identifierar värdefulla vatten, exempelvis vattentäkter och de vattenmiljöer som myndigheterna pekat ut • inser att det kan krävas extra hänsyn även längs mindre värdefulla vattendrag eftersom de kan påverka mer värdefulla vatten nedströms • tidigt bestämmer hur kantzonen vid vatten med träd och buskar ska utformas. Då kan man påverka strukturer och trädslagssammansättning i samband med röjning och gallring.

KARTTJÄNSTER

Avrinningsområden i Sverige På SMHI : s webbplats finns fakta om avrinningsområden i Sverige. www.smhi.se/kunskapsbanken (sök ”avrinningsområde).

Vattenkartan En karta som både kan visa huvudavrinningsområden och mindre delavrinningsområden finns i Vattenkartan i VISS (VattenInformationsSystemSverige). www.vattenkartan.se (välj ”vattenkartan” under fliken Kartor i VISS).

Exempel på kartbild över ett avrinningsområde (det mörkare området i bilden). Här visas Låktabäcken i Vindelfjällen.

Illustration: Julia Kabell

22

GRIP ON LIFE