Grip on Life - Skogruk med hänsyn till vatten

KAPITEL 3 – AVRINNINGSOMRÅDE

FRÅGOR OCH UPPGIFTER

UPPGIFT Följande uppgift kan utföras både individuellt och i grupp. Frågorna kan besvaras antingen muntligt eller som inlämningsuppgift. Mitt avrinningsområde Låt eleverna studera en karta, gärna med avrinnings områden utritade. Kartor finns på både SMHI : s webb plats och på Vattenkartan (se faktaruta på föregående sida). Låt eleverna svara på frågor om avrinnings områden, exempelvis : • Var bor du? • Vilken sjö eller vattendrag är ditt ”hemmavatten”? • Varifrån kommer vattnet och var rinner det ut i havet? • Vad finns i avrinningsområdet och hur kan olika verksamheter påverka vattenkvaliteten? • Vad tycker du om att göra i din sjö eller ditt vattendrag? Avrinningsområden Förklara vad ett avrinningsområde är. Gör en virtuell resa genom ett avrinningsområde genom att välja ut ett vattendrag eller en sjö på en karta. Varifrån rinner vattnet? Hur ser omgivningen ut? Är det mycket skog eller jordbruksmark? Finns det någon stor sjö? Bor det många människor i området? Känner eleverna till någon verksamhet som skulle kunna påverka vattnet? Använd gärna en karta där även avrinningsområdes gränserna finns utritade (se faktaruta på föregående sida). Om en sådan karta saknas kan man titta på vad som finns i området närmast vattnet som kan påverka vattenkvaliteten. Observera att höjdskillnaden och åt vilket håll terrängen lutar avgör åt vilket håll vattnet rinner – inte avståndet till närmaste vattendrag eller sjö. Exempel på vad som kan påverka är bebyggelse, skogs- eller lantbruk, ett reningsverk eller en industri. LEKTIONSFÖRSLAG Här följer förslag till upplägg för ett kortare lektionspass om avrinningsområden.

FÖRSLAG UTOMHUSDAG Här följer förslag till upplägg för en utomhusdag om avrinningsområden. Hur mår vattnet? Ta med eleverna ut och åk längs ett vattendrag. Gör flera stopp för att diskutera vad ni ser och hur vattendraget förändras. Finns det möjlighet till vattenkemiska analyser kan ni jämföra pH, fosfor- och kvävehalt, vattenfärg och diskutera förändringen. Ofta börjar ett vattendrag som en liten bäck i skogs mark och är relativt opåverkad. Längre ner blir den samlade påverkan på vattnet successivt större på grund av till exempel samhällen och industrier, men även den samlade effekten av jordbruk och skogsbruk. Om ni vill genomföra uppgiften på en och samma plats, kan ni fundera på och diskutera hur vattnet ser ut just där. Låt eleverna ta vattenkemiska prover, liknande uppgiften Hur mår vattnet? som beskrivs i lärarhandledningen Skogen och vattnet som tagits fram för grundskolan inom projektet Grip on Life. Boken finns att ladda ner kostnadsfritt på projektets webbplats, www.griponlife.se. Prata om vad som påverkar vattenkvaliteten och vilka olika verksamheter som det kan handla om. Vad kan kommunen göra för att vattenkvaliteten ska bli bättre? Vad kan du göra som privatperson (eller skogsägare/ lantbrukare/entreprenör) för att påverkan på vattnet ska bli så liten som möjligt?

Målet är att eleverna ska ha lärt sig • vad som definierar ett avrinningsområde • vilket avrinningsområde de bor i/skolan ligger i • att även det som sker på land påverkar vattnet • hur man kan minimera sin påverkan på vattnet • vilka olika verksamheter som kan vara beroende av en sjö eller ett vattendrag • vad som kan hända om många olika intressen vill nyttja samma vattendrag eller sjö.

GRIP ON LIFE

23