Grip on Life - Skogruk med hänsyn till vatten

KAPITEL 8 – HÄNSYN TILL VATTEN VID SKOGSBRUKSÅTGÄRDER

Att planera skogsbruksåtgärder med ett avrinnings områdesperspektiv innebär att man • utgår från hur vattnet rör sig i landskapet och hur vatten kvaliteten påverkas nedströms, till exempel vid planering av skogsbilvägar, skyddsdiken och dikesrensning • identifierar värdefulla vatten, exempelvis vattentäkter och de vattenmiljöer som myndigheterna pekat ut • inser att det kan krävas extra hänsyn även längs triviala vattendrag eftersom de kan påverka mer värdefulla vatten nedströms • tidigt bestämmer vilka trädslag som ska finnas i kantzonen längs vattendraget eller sjön. Trädslags sammansättningen går att påverka vid plantering, röjning och gallring. Dikesrensning Dikesrensning genomförs för att bibehålla en ökad trädtillväxt, vilket markavvattningen (nydikningen) ursprungligen syftade till. Dikesrensning är tillåtet, men diket får inte bli djupare eller bredare efter åtgärden än vad det var när det anlades. En dikesrensning kan behöva anmälas för samråd till Skogsstyrelsen, enligt 12 kap 6§ miljöbalken. Detta gäller bland annat rensning av diken som kan ha en tydlig negativ påverkan på sjöar och vattendrag. Samråd krävs också för rensning av diken i eller i anslutning till områden med höga naturvärden, eller diken som växt igen mycket, men inte tillräckligt för att åtgärden ska klassas som markavvattning. 53 DIKNING PÅ SKOGSMARK

Om diket däremot har växt igen och området har försumpats, har ett nytt naturtillstånd uppstått. Då är det inte längre frågan om dikesrensning utan i dessa fall krävs tillstånd från länsstyrelsen för markavvattning. Att underhålla skogsdiken kan göra att behovet av skyddsdikning minskar vid en föryngringsavverkning. Vid sträckor där det finns bäckliknande strukturer, värdefulla sumpskogar eller värdefulla våtmarker ska dikesrensning inte genomföras. En annan viktig del vid dikesrensning är att minska risken att det uppstår slamtransport. Rådet är därför att anlägga till exempel slamgropar, sedimentationsdammar och översilnings områden av tillräcklig dimension och avsluta rensningen med god marginal till sjöar och vattendrag. 54 Skyddsdikning Skyddsdikning är en föryngringsåtgärd som ska hjälpa de nya plantorna att överleva och inte dö på grund av syrebrist. Genom att skyddsdika motverkar man att grundvattennivån stiger efter en avverkning. Dessa diken ska leda bort vattnet under en begränsad tid och får inte sänka grundvattennivån. Det är viktigt att göra en noggrann planering även vid skyddsdikning, detta för att inte riskera slamtransport eller skador på närliggande miljöer. Ett första steg i planeringen kan vara att undersöka om det finns alternativa möjligheter till skyddsdikning, till exempel markberedning med högläggning och kanske ståndorts anpassning av trädslag som tål lite fuktigare marker.

Illustrationen visar en genomförd dikesrensning.

Dikena närmast våtmarks området ( 1 ) lämnas orensade, liksom utloppsdiket ( 4 ) . Slamgropar ( 7 ) är anlagda i slutet av varje tegdike ( 5 ) . I diket som tidigare gått rakt ut i bäcken har den sista biten täppts igen och området nyttjas istället för översilning ( 9 ) . En sedimentationsdamm ( 8 ) är anlagd vid utloppsdikets avslut innan översilningsområdet ( 9 ) .

Illustration: Bo Persson

1

2

9

3

8

7

4

Digitala kartor underlättar planeringen när det gäller hänsyn till vatten i samband med skogsbruksåtgärder. www.skogsstyrelsen.se/ karttjanster

5

6 Avskärningsdike 7 Slamgrop

1 Våtmark 2 Bäck 3 Markens lutning 4 Utloppsdike 5 Tegdike

8 Sedimentationsdamm 9 Översilningsområde

6

48

GRIP ON LIFE