Parkinsonjournalen_4_2023

symtomlindring som möjligt. Det är ingen idé att plå gas för att spara sig inför framtiden, men man bör hel ler inte överdosera eftersom det kan orsaka besvärliga biverkningar. Kan dosglapp behandlas? Svar: Det finns en mängd strategier för att behandla dosglapp och ännu fler är under utveckling i forsk ningsstudier. Svenska läkare och forskare i Swedish Movement Disorder Society (Swemodis) föreslår fyra huvudprinciper för behandling av dosglapp: w Dosfraktionering. Detta innebär att man fördelar dosen av L-dopa på fler tillfällen, det vill säga tar doserna tätare. Exempel på substanser: Olika varian ter av levodopa/benserazid och levodopa/karbidopa. w Tillägg av enzymhämmare. Så kallade Comt-häm mare kan öka mängden L-dopa som når hjärnan och Mao-B-hämmare kan öka halten av dopamin i hjär nan. Exempel: Entakapon, tolkapon, rasagilin, sele gilin. w Tillägg av dopaminagonist. Långverkande tabletter eller plåster syftar till att hålla medicinnivån högre och på så sätt förhindra dosglapp. Ett alternativ som ger snabb lindring vid dosglapp är injektion i under hudsfettet. Exempel på långverkande dopamina gonister: pramipexol, ropinirol, rotigotin (plåster). Exempel på injektionspenna: apomorfin. w Depåtablett: Vid nattliga dosglapp kan depåtablett av L-dopa, Comt-hämmare eller långverkande dopa minagonister prövas. Exempel som i de tre föregå ende punkterna. För alla dessa alternativ gäller att de olika läkeme delsdoserna måste balanseras så att man får så bra symtomlindring som möjligt och så få biverkningar som möjligt. Om man lägger till en sorts läkemedel kan man behöva minska på en annan sort. Det vanli gaste tecknet på överdosering är överrörlighet. Men andra biverkningar kan också uppstå, till exempel illamående, svullna ben, hallucinationer och spelbe roende. DE FLESTA STRATEGIERNA handlar alltså om att förhin dra dosglapp genom att ge läkemedel på ett så jämnt sätt som möjligt. Men det finns också metoder för att behandla de dosglapp som ändå uppstår. Då gäller det att inte hamna för lågt i nivåerna av läkemedlet under dagen. Märkligt nog är det inte säkert att man har dosglapp vid uppvaknandet på morgonen trots att det gått flera timmar sedan föregående dos. Detta fenomen kallas ”sleep benefit” och beror troligen på att vissa perso ner med Parkinsons sjukdom har egen dopaminpro duktion under natten och därför mår ganska bra tidigt

på morgonen, medicinfria. Efter ett tag kommer dock symtomen ikapp igen. Om svängningarna i symtomen är svåra att behand la med de nämnda strategierna kan det bli aktuellt med det som ibland kallas avancerad behandling, nämligen läkemedelspump eller djup hjärnstimule ring (DBS). Läkemedlen är viktiga vid Parkinsons sjukdom, men betyder inte allt. Det finns andra behandlingar som också kan förbättra symtomen. Inom sjukvården är till exempel fysioterapi en viktig del. I vardagslivet är motion och ”hjärngymnastik” inklusive sociala aktiviteter bra för alla människor, inte minst när man har Parkinsons sjukdom. Sammanfattning Dosglapp är mycket vanligt och svårt att undvika men går att behandla på flera sätt. Olika personer reagerar olika på olika läkemedel och därför är det bra att det finns så många strategier. I början av behandlingen är det klokt att ha is i magen och inte höja dosen för snabbt eller för myc ket. Hjärnans receptorer ställer om sig när de får en ny behandling och detta kan ta flera veckor eller månader. Samtidigt ska man inte vara underbehand lad för länge. Det är bra att kunna känna igen sina symtom och försöka analysera om det finns något mönster i hur symtomen uppträder. Kommer symtomen en viss tid på dagen? I relation till medicinintag? Sådan information är viktig för att läkaren ska kun na hjälpa till att hitta bästa tänkbara läkemedelsbe handling. Om det är svårt att beskriva symtomen kan det vara bra att filma dem, går utmärkt med vanlig mobilkamera, för att sedan visa dem för läkaren. Mycket av detta handlar om balansgång mellan oli ka ytterligheter. Den sista balansakten i den här tex ten är rådet att hitta en balans i analyserandet av sym tom: Det är viktigt för välmåendet att lära sig om sina symtom, samtidigt som man ibland måste få strunta i sjukdomen och leva livet utan för mycket analys. «

Den första tiden har man oftast inte dos glapp, men efter ett tag brukar symtomen smyga sig på.

REFERENSER [1] Ahlskog JE, Mu enther MD. Frequency of levodopa-related dyskinesias and motor fluctuations and motor fluctuations as estima ted from the cumula tive literature. Mov Dis ord. 2001; 16:448–58. [2] Senek M, Nyhom D. Continuous drug de livery in Parkinson’s disease. CNS Drugs. 2014;28:19–27. [3] Swemodis. Svenska riktlinjer för utredning och behandling av Par kinsons sjukdom. 2022.

»

NR 4 2023 PARKINSONJOURNALEN 25