Arbetsterapeuten-1-2025

Att sitta kan vara en meningsfull aktivitet och ger också välbehövlig vila.

var rörelse och att bryta långvarigt stillasittande det primära också för mig. Men redan efter min första intervju fick jag tänka om. Joakim Niklasson säger att han gick in som ett tomt blad. Det var de äldres berättelse som skulle styra forskningen, inte hans förutfattade meningar. Han visste att det behövdes nya tillvägagångssätt för att hålla i gång fysisk aktivitet. De äldres driv att fortsätta röra på sig efter en intervention avtar med tiden, för att ofta upphöra efter ett år. I intervjuerna berättade de äldre att deras stillasittande kändes dåligt, men att det var ett medvetet val, deras sköra kroppar krävde det. Det var inget de gjorde för sittandets skull utan det gick per automatik. Joakim Niklasson talar om en kroppsmedvetenhet hos de äldre, som han inte hade förväntat sig. – Min första studie tog över ett år att skriva. Det var en jobbig process att släppa mitt behov av att styra den äldre in i det prestationsinriktade samhälle vi lever i.

kk Men ändå kände de sig dåliga. Stillasittande var skamfyllt. – De kände att de hade en rörelseskuld gentemot sam hället, sina anhöriga och gentemot vården. Att man behövde röra på sig mer. Man kategoriserade sig själv som lat. Och det var ju rätt spännande – ska man inte få lov att sitta utan att känna sig lat? För att validera svaren i den första intervjustudien valde han att i nästa steg mäta hur de faktiskt rörde sig. Han sam lade data på deras rörelser, i millisekunder, med hjälp av accelerometrar (som också finns i mobiler och pulsklockor). Han kunde se när de låg, stod och satt, hur många timmar de gjorde olika saker – körde bil eller tittade på tv. Under dygnets alla timmar. – Att sitta still en timme upp till två gånger per dag på verkade inte antalet steg över huvud taget. Det fanns inget samband. Det var först när man satt stilla tre gånger eller fler per dag, i timslånga sjok, som det började påverka. Men inte speciellt mycket då heller.

35