Arbetsterapeuten_6_2024

Kollektivet vs individen Daniel Castillo är forskare och docent i sociologi på

ingången att förstå hur man kan implementera modellen i olika kommuner och skolor med skilda förutsättningar.

Södertörns högskola, tillsam mans med Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvalt

– Det är så lyxigt att få prata så mycket med ung domar. De är så roliga, så smarta. Det roligaste av allt är när du ser att du faktiskt gör skillnad – det ger mest energi. Thérese tillägger:

Vissa av coacherna har upplevt samver kan med skolorna som utmanande och inte fått pre sentera Satsa-­ projektet för lärarna i verksam heten. Många upplevde även att det fanns ett revirtänk i verk samheten och en okunskap om

ning, följer han Satsa-projektet med fokus på samverkan och organisation, samt hur pro fessionerna an vänder och upp fattar Supported Education. I den första uppföljningen

– Bäst är att träffa eleverna och få följa deras resa. Oavsett hur det går är man ett stöd och man får en sån kontakt.

G

V I

R T

A

H

A

N

N

A

O :

De har kommit halvvägs in i pro jektet och studie- och yrkes vägledaren Maria Bramme vill att fler, både i skolan och utanför, ska få upp ögonen för hur bra Satsa är för eleverna.

T

O

F

”Det krävs en stor finkäns lighet hos coacherna för att manövrera utrymmet i skolan.”

deras profession och kompetens. Daniel Castillo berättar att det funnits organisa toriska problem som påverkat,

intervjuades 20 personer:

– Att de fattar vilken möjlighet skolan har, som aldrig har funnits tidigare, och använda den. Vi har arbetstera peuter, för fan. Förhoppningen är att

coacher, med lemmar i elev

hälsoteam och chefer

i kommunen. Det visade sig

exempelvis att rektorer slutat i samband med projektstart. I mindre skolor och när man jobbat nära skolchefen har det fungerat bättre att nå fram i verksamheten. I studien har man sett en viss friktion mellan coacherna och lärarna när det gäller idén om den kollektiva skolan i relation till den individanpas sade. – Det krävs en stor finkäns lighet hos coacherna för att manövrera utrymmet i skolan och inte uppfattas som att de klampar in. Vi har sett att det är viktigt hur de kommunice rar sitt budskap. I nästa steg intervjuas lärare. Anki Wenster

att samtliga coacher har för sökt implementera Supported Education, men det har gjorts på olika sätt i de tre kommu nerna. – Flera av coacherna är se dan tidigare vana vid att arbe ta efter rationella modeller och tydliga strukturer, exempelvis arbetsterapeuter. De upplevde att modellen till viss del var svår att få överblick över och att det finns andra verktyg som fungerar bättre. Supported Education upp fattades dock som flexibel, och att det var positivt med en verktygslåda som kan anpas sas efter elevernas behov. När det gäller samverkan var

Satsa inte ska stanna vid en tillfällig satsning utan permanentas. Det har varit målet från dag ett, under förut sättning att projektutvärderingen visar att det är en bra metod för att få fler ungdomar att klara gymnasiet. – Det krävs många olika steg för att vi ska få till en implementering och få igenom det här. Då behöver vi ha med oss skolledning, nämnderna, rektorer, lärare …, säger projektledaren Margareta Nylander och understryker vikten av att få med sig just rekto rerna, de är avgörande för framgång. Och hon vill inte att det ska stanna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö. – Vi skulle vilja göra ett Läns-Satsa. ¶

Mer om Satsa och Supported Education på nästa sida ...

31