Grip on Life - Skogruk med hänsyn till vatten

KAPITEL 4 – LIVET I OCH VID VATTNET

F oto : C arolina L ind

Förekomst av flodpärlmussla visar på friska vattendrag där även andra arter trivs. Med hjälp av vattenkikare kan det vara enklare att upptäcka musslan..

årsringarna på skalet. Precis som träd växer de främst på sommaren. Det äldsta skalet som hittats i Sverige är från en mussla i Görjeån utanför Jokkmokk. Den blev omkring 280 år. Bottenfauna Bottenlevande smådjur som insekter, snäckor och musslor kallas med ett samlingsnamn för bottenfauna. De har många olika uppgifter i ekosystemet och delas därför ofta in i funktionella grupper. Det har inget att göra med hur de är släkt med varandra utan handlar om vilken funktion de har. Huvudgrupperna är sönderdelare, filtrerare, skrapare och predatorer. Sönderdelarna äter löv och annat större organiskt material och skapar mat för nästa nivå. Exempel på sönderdelare är kräftor, märlkräftor, nattsländelarver och bäcksländelarver. Filtrerarna filtrerar mindre organiska partiklar genom sina gälar eller i nät. Exempel på sådana arter är nätspinnande nattsländelarver, knottlarver och musslor. Skraparna äter påväxtalger som de skrapar från stenar och andra ytor under vatten. Snäckor och vissa sländ larver är exempel på skrapare. Predatorer äter andra djur. De mest kända predato rerna i bottenfauna är trollsländor, men det finns även bäcksländor, nattsländor och skalbaggar som ingår i gruppen predatorer.

Flodpärlmussla Flodpärlmusslan är en av Sveriges stormusselarter. Den är fridlyst och lever större delen av sitt liv delvis nedgrävd i bottensubstratet i vattendrag med klart, syrerikt, näringsfattigt, men inte försurat, vatten. Det är viktigt att det finns flodpärlmusslor av olika storlekar i vattnet, särskilt små musslor. Det betyder att både vattenkvalitet och värdfiskbeståndet, i Sverige oftast öring, är stabilt och att reproduktion sker regel bundet. Finns det bara stora (gamla) musslor fungerar inte reproduktionen och risken är stor att beståndet dör ut. Det blir också en indikator på att värdfiskbeståndet inte är stabilt. När musslan ska föröka sig behövs ett tillräckligt stort reproducerande bestånd av lax eller öring. Musslan har nämligen ett utvecklingsstadium där de millimeterstora larverna parasiterar på fiskarnas gälar. Efter nio till elva månader har larven utvecklats till en liten mussla som klarar sig själv. Då släpper den taget om fiskens gälar och faller till botten och gräver ned sig. Det är dock väldigt få larver som blir musslor. Natur historiska riksmuseet uppskattar att endast en larv på 100 miljoner kommer så långt. Flodpärlmusslor

Vatten- plankton

Samtliga illustrationer: Julia Kabell

växer långsamt och kan bli mycket gamla. De kan åldersbestämmas genom att man räknar

Flodpärlmussla

GRIP ON LIFE

27