Grip on Life - Skogruk med hänsyn till vatten

KAPITEL 4 – LIVET I OCH VID VATTNET

Samtliga illustrationer: Julia Kabell

Bottenfaunan är beroende av näring från land i form av löv och insekter som faller ner i vattnet. Alens löv är av särskilt stor betydelse då de fälls gröna och innehåller mycket näring. Detta ”slöseri” med näringsämnen är möjligt tack vare att kvävefixerande bakterier lever i symbios med alens rötter och förser alen med kväve direkt från luften. Arter i våtmarker Våtmarker tillhör de mest artrika naturtyperna i Sverige enligt Naturvårdsverket. 35 Många växter och djur är beroende av våtmarker och deras funktioner under hela eller delar av sin livscykel. Flera hotade eller missgynnade arter är knutna till dessa naturmiljöer. Bland dem finns exempelvis olika groddjur, mossor, lavar, insekter, fåglar och kärlväxter. Flera fiskarter är också beroende av våtmarker, framför allt för lek. I smådammar och våtmarker utan fisk finns särskilt bra förutsättningar för vattenlevande insekter och groddjur. Även för fåglar vars ungar simmar runt och jagar insekter och andra smådjur är förutsätt ningarna bra i fiskfria småvatten. Fuktiga och blöta miljöer i anslutning till vattendrag är ofta artrika miljöer och utgör en koppling mellan vatten och skog. Bland dessa våtmarksmiljöer märks alsumpskog, svämlövskog och mader som är översvämmade delar av tiden.

Olika typer av våtmarker Det finns flera typer av våtmarker och dessa får sitt vatten från olika håll. Ofta görs en hydrologisk indelning då våtmarker ska delas in i grupper. Våtmarker kan få sitt vatten från • grundvatten, till exempel källor eller i direkt kontakt med grundvattnet • ytvatten, via vattendrag eller sjövatten • regnvatten. Myrar (mossar och kärr) är den typ av våtmarker som är mest beroende av grundvatten eller regnvatten. Mader och svämskogar längs strandkanter av en sjö eller ett vattendrag är våtmarker som är beroende av ytvatten. De kan antingen ligga nära vattenlinjen och ofta svämmas över eller vara något högre liggande svämmarker som bara är blöta vid högvatten. I Sveriges våtmarksinventering delas våtmarkerna in enligt tabellen nedan.

Storspov

Huvudgrupper för våtmarker

Undergrupper för våtmarker

Myrar Mossar Kärr Blandmyrar Strandvåtmarker Stränder utmed sjöar och vattendrag Havsstränder Övriga våtmarker Fukthedar Fuktängar

Sumpskog (som inte kan klassas som myr eller strandvåtmark)

Källa : Naturvårdsverket

Padda

28

GRIP ON LIFE