Hudterapeuten_no5_2025

TEMA / Hudvård genom livets olika faser Forts fr. föreg. sida

Hos vissa ungdomar blir keratosis pilaris mer framträdande, små knottror på överarmar och lår som beror på snabbare keratinisering. Snabb längd och viktökning tillsammans med hormonpåslag kan också leda till striae (bristningar), som ofta syns på lår, höfter, bröst eller rygg. Pigmentföränd ringar är en annan vanlig följd, då ökad melano cytaktivitet kan ge ojämn hudton eller postinflam matorisk hyperpigmentering efter akne. Ung hud kan dessutom vara reaktiv och känslig, särskilt när den utsätts för starka behandlingar eller produk ter. Aggressiv aknebehandling, alkoholbaserade preparat eller parfymer kan leda till irritation och försämrad barriärfunktion. Det är också viktigt att inte bortse från den psykosociala påverkan. För många tonåringar kan hudens utseende spela en avgörande roll för självkänslan. Att som terapeut bemöta unga klien ter med förståelse, tålamod och kunskap är därför minst lika viktigt som själva behandlingen. Näring och livsstil Nyare forskning visar på samband mellan kost, hormoner och akneutveckling. En kost med högt glykemiskt index kan höja insulin och IGF-1, vilket i sin tur förstärker androgenpåverkan på talgkört larna. Vissa studier pekar även på ett samband mellan mejeriprodukter, särskilt skummjölk, och akne, sannolikt genom påverkan på IGF-1. REKOMMENDATIONER: • Långsamma kolhydrater, omega-3-fettsyror och antioxidantrik kost för att dämpa inflammation. • Tillräcklig sömn och återhämtning för hormo nell balans. • Stresshantering, då förhöjt kortisol kan försämra hudens tillstånd. Fokusera på en skonsam, konsekvent rutin som minskar talg utan att störa barriären. Prioritera återfuktande, lugnande och barriärstärkande for muleringar. Undvik överbehandling – för mycket exfoliering eller uttorkande steg triggar irritation, ökar talgproduktionen och förlänger läkningsti den. Dagligt solskydd och minimerad mekanisk belastning hjälper dessutom till att begränsa post inflammatorisk pigmentering.

20–30-ÅRSÅLDERN – förebyggande och skydd

I denna fas har huden ofta en frisk lyster och en stark reparationsförmåga, men de första tecknen på stress, sömnbrist och miljöpåverkan börjar bli synliga. Även om kollagen och elastinproduktio nen fortfarande är hög, byggs kumulativa UV skador tidigt upp, vilket gör dagligt solskydd till en av de viktigaste förebyggande strategierna. Den hormonella balansen är oftast stabilare än under tonåren, men vissa kvinnor kan fortfarande uppleva cykelrelaterade utbrott eller pigmentför ändringar, särskilt vid användning av hormonella preventivmedel. Graviditet under denna period kan också leda till tillfälliga hudförändringar som ökad känslighet eller melasma. Samtidigt påverkar livsstilsfaktorer huden påtagligt och även om de blir särskilt tydliga i 20–30-års åldern, kan de i olika grad påverka hudens hälsa genom hela livet. • Blått ljus från mobiler och skärmar tränger dju pare än UVB, orsakar oxidativ stress, påskyndar kollagennedbrytning och kan förvärra pigment problem som melasma och postinflammatorisk hyperpigmentering. Telefonanvändning kan dess utom sprida bakterier och ge upphov till så kallad “phone acne”. • Luftföroreningar, särskilt i urbana miljöer, fäster på hudytan och genererar fria radikaler som skadar lipider, proteiner och DNA. Detta kan visa sig som tidiga rynkor, åldersfläckar, glåmighet, igentäppta porer och ökad känslighet. • Kronisk stress och utmattning höjer kortisolnivå erna, försvagar hudbarriären, ökar transepidermal water loss (TEWL) och triggar inflammation. Det försämrar även sårläkning och kan ge uppbloss ningar av eksem, psoriasis eller vuxenakne. Re sultatet blir trött hud, rodnad och återkommande utbrott. • Restriktiva dieter och moderna mattrender kan leda till brist på protein, zink, järn, omega-3 och viktiga vitaminer, vilket försvagar kollagensyntesen och cellförnyelsen. Kliniska tecken kan vara torr het, långsammare läkning, ökad känslighet samt håravfall och sköra naglar.

12 | hudterapeuten

november 2025